Byt ut urverket i P1800-klockan

i Teknik, Tekniska artiklar 30 september, 2010 5,486 Besök

Din bils klocka fungerar inte som de flesta andra klockor. Originalurverket är ett elektromekaniskt sådant, från 60-talet. När jag frågat runt lite, verkar det som de flesta är överens om att:

Klockorna fungerar inte

Om de fungerar, drar de sig

Om man lyckas reparera dem, stannar de snart igen.

Man kan köpa ”renoverade” klockor med urverken utbytta mot Quartz-dito, men det kostar en hel del (2 300 kr, t ex). Först tittade jag runt lite grand på t ex Biltema och Micro – men jag hittade ingen bilklocka som har analog visning längre! De verkar utgångna? Jag bestämde mig för att försöka göra det själv istället. I min brors ”skrotupplag” av gamla bildelar hittade jag en gammal SAAB-varvräknare som även hade en analog klocka (Bild 1):

Skruven till vänster är ställskruven, som med ett kuggverk av hårdplast vrider ställdrevet på urverket. Sedan demonterade jag den gamla klockan (Bild 2):

Mycket pillande, anpassande, lödande och mätande senare, kunde så det nya urverket hamna i den gamla ”koppen”(Bild 3 och 4)

Kvartsuret under montering och anpassning till den nya omgivningen. Bild 4 visar lite experimenterande för att få fast visarna – den knivigaste uppgiften, eftersom det nya uret inte alls hade samma mekaniska förutsättningar att härbergera visarna som det gamla urverket. Jag använde SAAB-urtavlans visare för att bygga upp ”armar” som kunde hålla originalvisarna från Smiths-klockan på sin ursprungsplats inuti koppen. Det oranga ”stödarmen” för timvisaren syns på bild 2. Detta är något som inte syns när glasskivan med kromringen i mitten monteras över urtavlan! På bild 4 kan man även se en uppsågad skåra i koppens vänsterkant – hålet mäter c.a 2 x 1 cm och gör att man kan sticka in ett finger under instrumentpanelen och vrida på stämskruven vid behov av justering av tidvisningen.

Minutvisaren sitter itryckt i en plastknopp som fanns i SAAB-urverket från början. (Bild 5) Undre urtavlan med kromringen tjänade som ”riktkarta” under inpassningen av visarna – här är det viktigt att man lyckats centrera urverket i koppen samt att urverket sitter fast ordentligt. Jag borrade upp flera nya hål i koppens botten för detta ändamål. Om inte urverket är fixerat i mitten, kan alltihop paja. Dessutom skall klockan palla för bilens vibrationer och större skakningar under lång tid! Vitala delar fixerade jag med expoy-lim. T. ex. skall ju inte visarna kunna röra sig i förhållande till axlarna, det vore ju förödande för tidvisningen….

Några veckors omfattande ”Beta-testning” (Bild 6) krävdes för att förvissa mig om att klockan faktiskt gick som den skulle. Om man inte har någon 12V-strömkälla så funkar en vanlig batteriladdare utmärkt!

Klockan har nu gått i flera dygn (Bild 7) och går oerhört exakt. Snart skall den tillbaks in i bilen!

Fredrick Beste