I en annan tråd i detta forum ( viewtopic.php?f=6&t=50 ) beskriver jag hur jag fick igång klockan på min P1800 -63 bla genom att göra rent brända kontaktdelar och installera en förstärkare som minskade/eliminerade att dom skulle bli brända igen. Resultatet blev dock inte tillfradställande så här gör jag ett nytt försök att fixa en klocka till en hyfsad tillförlitlighet under en längre tid.
Lösningen innebär att byta ut de känsliga kontaktdelarna som består av en pinne på svänghjulet och en fjädrande kontakt. De bända kontaktdelarna ses inringade med rött nedan
I stället sätter man dit en IR-sensor som beröringsfritt känner av när klockans spole skall få sina strömstötar. De delar man behöver för att bygga om klockan köps hos http://www.clocks4classics.com/ och kostade mig 60 pund inklusive frakt.
Spolen och själva klockfunktionen (svänghjul, drev, axlar och visare) gör man inget åt vilket bla innebär att inställningsrattarna på klockans framsida fortfarande används.
Nedan ses kretskortet och dess IR-sensor (rund svart "klump" längst upp på kretskortet) monterat i klockan
och här ses dels IR-sensorn (på den plats den fjädrande kontakten satt förut) och det svarta "streck" som klistras på svänghjulet och som IR-sensorn läser av. Pinnen sitter kvar på svänghjulet men används inte längre.
Sist visas två kort på en ihopmonterad klocka där kretskortets placering syns
Utförliga monteringsbeskrivningar finns på säljarens hemsida http://www.clocks4classics.com/downloads.html liksom filmer som visar hur man gör http://www.clocks4classics.com/videos.html
Efter en veckas provkörning av klockan ser reparationen hoppfull ut. Men nu var ju målet att den skall gå bra under lång tid så jag återkommer med rapportering om ett par månader och om det då fortfarande ser bra ut om ytterligare ett halvår.
Hur noggrant man kan få klockan att gå genom att skruva på ruckningsskruven är svårt att veta med tanke på att ett enda skalstrecks vridning på ruckningsskruven innebär enligt Smiths instruktion http://volvo1800pictures.com/document/Smiths-Clock.pdf att klockan går ca 20 min långsammare eller snabbare på en vecka.
I den inomhusmiljö som jag nu provkör klockan har den de senaste två dygnen gått motsvarande i storleksordningen 15 sek för sakta på en vecka. Om denna inställning står sig över tiden så får jag nog vara riktigt nöjd.
Klockan tickar tystare efter ombyggnaden eftersom den största källan till tickandet (pinnen och fjädern) inte längre finns kvar i klockan.
Leverantören av ombyggnadssatsen påpekar att klockan inte skall provköras med en vanlig batteriladdare utan ett 12V batteri eller "a regulated 12V power supply". Jag har en batteriladdare (CTEK Zafir 100) som har ett Supply-läge som ger en konstant spänning på 13,6 volt. Detta läge uppges kunna användas som kraftaggregat för att driva utrustning som kräver 13,6 volt. Så den batteriladdaren använde jag för att provköra min klocka.
Och klockan både startade och gick! Men den hade svårt för att starta. Klockan har nu en inbyggd funktion som automatiskt startar klockan när den spänningssätts. Startar den inte direkt gör den omedelbart ett nytt försök och ett nytt... och ett nytt... osv tills svänghjulet börjar oscillera. Med batteriladdaren inkopplad (utan bilbatteri) gjorde klockan oftast mellan 2 och 10 startförsök innan den började ticka på ordentligt.
För säkerhets skull testade jag den också med bilbatteriet och som genom ett under startade den då alltid på första försöket. Det är alltså inte utan anledning som leverantören av elektroniken avråder från att köra klockan på en batteriladdare.
Jag testade också att provköra klockan med ett vanligt 9V batteri och det gick också bra. Dom håller dock väldigt kort tid (en eller ett par dagar). Stänger man dessutom av klockan när batteriets spänning nått ner till runt 8,5V så orkar klockan inte starta igen.
Klockan drar ca 20 mA vid starten och när den kommit igång drar den ca 8 mA