Svenska Volvo P1800 klubben Samlingspunkt för Volvo P1800-entusiaster
Regnet stod som spön i backen, men det var ingenting jämfört med alla de spöfiskespön! – som vi fick se senare under förmiddagen.
ABU museum i Svängsta I Svängsta, norr om Karlshamn, startade Henning Hammarlund Halda fickursfabrik 1877 . Dessa ur nådde världsberömmelse redan 1893 vid världsutställningen i Chicago. 1929 gick fabriken i likvidation och verkmästare Borgström köpte då kvarvarande lager och urdetaljer och vissa maskiner och startade egen verksamhet 1921. Produktionen bestod då av fickur, teleur och taxametrar, från 1939 även fiskeredskap. 1943 flyttade verksamheten in i moderna industrilokaler. Problem Nästa stopp blev Restaurang Vånga 77.1. Ett jättefint ställe som kan rekommenderas. Vackert läge, trevligt bemötande och god mat. Vem kan t.ex. motstå delikatesser som vildsvin och skivat vildgåsbröst? På vägen dit drabbades vi dock av ett mindre missöde. Plötsligt blev det tvärstopp. En stor björk hade fallit och blockerade vägbanan. Nåväl! Inga problem. Stora, starka P1800-karlar rusade ut ur sina bilar. Lyfte, släpade och drog och lyckades – medan damerna förevigade det hela med sina kameror – på nolltid lösa problemet. Glada prisvinnare Efter maten anordnades ett litet lotteri med P1800-vinster. Första pris en P1800-mugg gick till Ulf Ahlman. Inte helt oväntat. Kan någon förklara varför den mannen vinner alla lotterier och alla tävlingar han ställer upp i? Borde han inte bojkottas? Till råga på allt verkar han ha tur i kärlek också. Han är ju, som vi vet, gift med Annelli, vår duktiga föreståndare för P1800-shoppen. Ingen hade väl tänkt sig att den här dagen skulle omfatta ett kyrkobesök. Egentligen hade vi avtalat tid med vår Ivö-guide, Filip Lindgren, uppe på Ivö Klack (134 meter över havet), men vädret gjorde att vi istället sökte skydd i Ivös lilla vackra S:ta Ursula Har ni någon gång besökt Lunds domkyrka? Då kanske ni i dopkapellet sett en sarkofag, där en man vi namn Andreas Sunesen vilar. Sunesen var på 1200-talet ärkebiskop i Lund. I sin ungdom studerade han vid Europas mest kända universitet, hade god relation med påven och företog korståg i Estland. Under ett sådant korståg föll Danmarks flagga, Dannebrogen, mitt under striden ner från himlen rakt i händerna på Sunesen. Detta sågs som ett tecken, och Dannebrogen påstås efter denna händelse vara världens äldsta flagga. Vad har då detta med Ivö att göra? Jo, även en ärkebiskop kan ibland känna sig trött och stressad. Han längtade efter en plats där han kunde finna lugn och frid. Denna plats hittade han på Ivön, där han bosatte sig i ett hus nära kyrkan. Han var då sjuklig. Det sades att han hade spetälska, men senare rön har visat att han förmodligen hade reumatisk värk. Kan man kanske hoppas att det friska vattnet från den närbelägna Sankta Ursulas Källa fick honom att känna sig lite piggare? Det berättas att ärkebiskopen en julafton skickade en tjänare till källan för att hämta vatten. När mannen kom tillbaka visade det sig att vattnet förvandlats till vin. Ärkebiskopen bad än en gång tjänaren att gå till källan, men beordrade honom strängt att inte dricka av vattnet. Nåväl, tänkte tjänaren. En liten slurk kan man väl smaka? Men den här gången förvandlades vattnet inte till vin. Än idag kommer bara rent, friskt vatten från källan, allt på grund av den olydiga tjänaren. Den som hoppas på något annat blir besviken. Text: Ingegärd Rayman. Foto: Annelie Ahlman, Rolf Sjöström
Regn regn och ännu mera regn!
kyrka, byggd på 1200-talet.
Dags att lämna kyrkan och ta den nyrestaurerade linfärjan de 720 meterna tillbaka till fastlandet, men först ett besök på Ivö campings café. Underbart att komma in i värmen och få gott kaffe och wienerbröd. Några av oss kröp nära inpå de varma gasolbrännarna och hade ingen lust att gå ut i regnet och kylan igen.
