Svenska Volvo P1800 klubben Samlingspunkt för Volvo P1800-entusiaster
18 bilar anlände till Falbygdens Osteria vid 10-tiden där vi fick turas om att fika och handla i en butik med ett enormt utbud av ost och allehanda delikatesser. Därefter bar det i väg till Stenstorp ca 25 km bort vid stambanan där en Bonadssamling, Dahlénmuseet och Restaurang väntade oss.
Den engagerade guiden gav oss en mycket personlig information, som höjde behållningen av besöket. Nästa anhalt var Dahlénmuséet, inrymt i det gamla vackra tingshuset. Här blev vi guidade i grupper med hänsyn till att en del lokaler inte rymde så många. Gustav Dahlén är ju en, om inte den störste, av våra uppfinnare genom tiderna. Uppvuxen på en bondgård och som den yngste sonen i familjen påtänkt som nästa generations bonde. Men det blev inget bondliv. Hans uppfinningsförmåga medförde att han fick studera 4 år på Chalmers i Göteborg och senare i Zürich i Schweiz.
Förutom sina framgångar med fyrarna, AGA-spisarna, ljussignaler (trafik), gassvetsning, respirator, kuvöser m. m. var han en tid också involverad i ett tyskt AGA- projekt 1919 att ta fram en personbil för fyra passagerare. Den var lite före sin tid med vackra former. Vikten var endast 600 kg med fyrcylindrig flygmotor på 1400 kubik med 12 volts elsystem och max. fart 65 km/h. En handfull finns bevarade varav en privatägd finns utlånad i Stenstorp. Bilen blev dock aldrig en storsäljare. Marknaden för bilar efter första världskriget var inte den bästa.
Stora resurser gick åt till återuppbyggnad i landet plus krigsskadeersättning till Frankrike. Vi fick även se en intressant film om Dahlens liv. 1912 blev han blind på grund av en explosion i samband med ett experiment med acetylengas. Trots detta handikapp kunde han fortsätta att verkställa många nya utvecklingsprojekt. Han tilldelades Nobelpriset i fysik samma år. Prissumman detta år var 140 tusen kronor, motsvarande ca 7 miljoner i dagens penningvärde.
Fyrvaktaren väntade.
Nu var det dags för lite mat på Restaurang Fyrvaktaren i anslutning till muséet innan vi åkte vidare till Åsle Tå, ett udda turistmål, men inte desto mindre intressant. En kunnig guide som var sprängfylld med historier om folket som hade bott i alla backstugor och hus längs gatan gjorde promenaden intressant. Även om husen var gamla var de väl underhållna. Här fick de som var förutseende att ha paraply till hands, nytta av dessa.
Så var det bara slutmålet kvar, nämligen Segelflygmuséet på Ålleberg. Här blev vi guidade i två grupper av två aktiva segelflygare med lång erfarenhet av denna udda hobby/sport. De är medlemmar i Segelflygets Veteransällskap, som värnar och använder ett antal veteranflygplan vissa helger under året.
Vi fick mycket information om Ålleberg historia som ett centrum för segelflyget i Sverige sedan 1940-talet och i nutid. Nu används berget även som startplats för skärmflygning, som har blivit ett populärt alternativ till segelflygning. Vi tackade guiderna för besöket och därmed var årets septemberträff avslutad.
Vi har förstått att deltagarna var nöjda med vårt arrangemang och vi känner oss manade att återkomma nästa år på andra söndagen i september för en ny träff.
Text och foto:
Sven-Olof Kall och Mats Skogsfors
