Provkörning: Volvo P1800 Camper – när en svensk ikon blir ett hem på hjul
Det finns bilar som väcker nostalgi. Och så finns det bilar som får människor att stanna upp, le och börja samtala med en fullständig främling. Denna Volvo P1800 Camper tillhör utan tvekan den senare kategorin.
Jag har under årens lopp kört en egen P1800S. Men ingenting hade förberett mig på upplevelsen av att få provköra en P1800 som byggts om till en fullt fungerande camper. Vid första anblicken ser den nästan overkligt ut. Den låga, eleganta sportkupén med sina välkända linjer har här fått en hög campingöverbyggnad, men på något märkligt sätt fungerar kombinationen. Bilen ser inte ut som ett skämt – snarare som ett koncept Volvo själva kunde ha visat upp på en bilsalong under det optimistiska 1960-talet.
När jag närmar mig en liten hamn på Bohuskusten med bilen faller morgonsolen över den röda lacken. Havet ligger nästan spegelblankt mellan granitöarna och några fiskebåtar guppar sakta vid bryggan. Miljön känns passande. Om någon bil hör hemma här är det en svensk klassiker som byggts för att upptäcka landskapet i lugn och ro.
Ett väl genomtänkt bygge
Det första som slår mig är hur omsorgsfullt ombyggnaden är utförd. Campingdelen känns inte påklistrad utan följer bilens former betydligt bättre än man först skulle kunna tro. Överbyggnaden är utförd i glasfiber med invändiga förstärkningar och lackerad i en diskret bruten vit kulör som harmonierar med karossens kromdetaljer.
Konstruktionen bygger på att bilens ursprungliga tak utgör en del av en självbärande campermodul. En invändig stålram förstärker karossen och förbinder A-, B- och C-stolparna. Själva camperdelen bultas fast i denna ram och tätas mot karossen med moderna gummiprofiler. Resultatet blir en stabil konstruktion utan att bilens grundläggande karaktär går förlorad.
Bakpartiet har byggts om för att ge plats åt ett plant golv och den höga överbyggnaden ger ståhöjd i camperdelens bakre del där det tidigare endast fanns ett bagageutrymme. Lösningen känns genomtänkt och påminner om hur många specialkarosser byggdes under 1960-talet – robust, funktionell och elegant på samma gång.
En P1800 är fortfarande en P1800
Bakom ratten infinner sig snabbt den välbekanta känslan. Instrumentpanelen är klassisk Volvo med sina stora mätare och tunna kromringar. Den långa motorhuven sträcker sig framför mig och den stora ratten ligger bekvämt i händerna. Motorn startar med det karaktäristiska ljud som alla P1800-entusiaster känner igen. Den arbetar lugnt och jämnt, och redan efter några kilometer känns bilen hemma på de slingrande kustvägarna.
Naturligtvis märks den högre överbyggnaden. Tyngdpunkten har flyttats upp och bilen reagerar något mer på sidvind än en standard-P1800. Men förändringen är mindre dramatisk än man skulle kunna tro. Fjädringen har uppgraderats med styvare bakfjädrar och stötdämparna har anpassade för den ökade vikten, vilket gör att bilen uppträder tryggt även i landsvägsfart. Det här är ingen sportbil längre. I stället uppmuntrar den till ett lugnare tempo. Att köra genom Bohuslän i 70 kilometer i timmen känns plötsligt helt rätt. Man upptäcker små vägar, stannar vid utsiktsplatser och låter resan bli viktigare än destinationen.
Ett litet hem
Det är när bakdörren öppnas som bilens verkliga överraskning visar sig. Invändigt möts jag av en varm och ombonad miljö med träpaneler, mjuk belysning och smarta förvaringslösningar. Här finns en liten sittgrupp för två personer som enkelt kan göras om till matplats. På samma sida finns ett kompakt pentry med diskho, gasolkök med två lågor och under spisen hittar man ett litet kylskåp. På den andra sidan finns två förvaringsutrymmen där man kan förvara köksutensilier och andra nödvändigheter. Under sängen finns en utdragbar campingtoalett för att kunna användas vid nödbehov.
Längst fram i alkoven finns en bekväm säng där två personer kan övernatta. Under sängen ryms förvaring för campingutrustning och kläder. Överskåpen sväljer betydligt mer än man först tror. Man kan t.o.m lägga ner bordsskivan och få en extra sovplats för någon som inte är alltför lång. För att hålla värmen under kallare förhållanden finns en liten termostatstyrd dieselvärmare under den bakre soffan.
Det mest imponerande är ändå rymdkänslan. Den höga överbyggnaden gör att man faktiskt kan stå upprätt inne i bilen längst bak, något som helt förändrar användbarheten. Genom fönstren har man bra utsikt mot omgivningen, havet och de bohusländska klipporna nästan som genom panoramafönster. Jag kokar kaffe, slår mig ned och inser hur lite som egentligen behövs för att känna sig hemma. Här finns allt man egentligen behöver för att känns sig som hemma.
Blickfång överallt
Under dagens provtur händer samma sak gång på gång. Vid ett café kommer en äldre herre fram och frågar om bilen verkligen är äkta.
Vid nästa stopp vill ett tyskt turistpar fotografera bilen från alla vinklar. Några motorcyklister stannar bara för att titta. Ingen går förbi utan att le. Det säger en hel del om bilens utstrålning. En vanlig P1800 är redan idag en ovanlig syn. En P1800 Camper är närmast ett rullande konstverk.
Körglädje på ett annat sätt
Att köra den här bilen handlar inte om acceleration eller toppfart. Det handlar om frihet. Det handlar om att kunna köra till Smögen en fredag kväll, vakna till ljudet av måsar nästa morgon och fortsätta mot Fjällbacka utan att behöva boka hotell. Det handlar om att stanna när utsikten är som vackrast och låta kaffepannan puttra medan solen går ner över havet. Det är en filosofi som känns nästan bortglömd i dagens bilvärld.
Slutsats
Volvo P1800 Camper är naturligtvis ingen bil som kommer att massproduceras. Men just därför är den så fascinerande. Den visar vad som händer när teknisk skicklighet kombineras med fantasi och respekt för ett av Sveriges vackraste bilbyggen. Ombyggnaden känns genomarbetad, harmonisk och framför allt användbar. Man har lyckats skapa något som både bevarar P1800:ans själ och samtidigt tillför en helt ny dimension.
Efter ett par dagars körning lämnar jag tillbaka nycklarna med en känsla jag sällan upplever efter en provkörning. Jag önskar att bilen vore verklighet. För om Volvo någon gång under sextiotalet hade velat bygga en exklusiv långfärdsbil för två personer, då tror jag faktiskt att den hade kunnat se ut ungefär så här. Och jag är övertygad om att den idag hade varit en av märkets mest eftertraktade samlarbilar.
/Ulf Selstam