Broschyrer

nyckelDenna sida kan endast läsas av betalande klubbmedlemmar och, i vissa fall, endast av Klubbstyrelsen

Om du tillhör någon av dessa kategorier måste du först logga in med dina medlemsuppgifter här under eller i panelen.

[box type=”warning” ]

OBS!

Kontrollera dessa punkter INNAN du kontaktar oss!

  • Har du betalat din medlemsavgift för innevarande år?
  • Har du registrerat dig som användare på denna hemsida? Om inte så gör detta HÄR
  • Har du loggat in med dina användaruppgifter?

Är du klubbmedlem, kan svara ”Ja” på frågorna ovanför men inte får tillgång till innehållet TROTS att du har loggat in – skicka oss din mailadress samt medlemsnummer via formuläret här under. Se till att du är inloggad INNAN du använder detta formulär!

    [/box]

    Ghia, Frua och så praktikant Pettersson

    [box type=”shadow” ]Volvo dolde länge vem som verkligen formgivit bilen. Italienskt design – då som nu – låg på topp och inte kunde Volvos nya profilvagn vara ritad av en praktikant. Men så var det även om det tog ett tag innan även Volvo medgav det. Bland fem anonymiserade förslag valdes Pelle Petterssons ut. Av de övriga var två gjorda av designers på Frua och de två andra var gjorda av Ghia som på den tiden ägde Frua.

    Första bilden av X1. Pettersson visar upp sin skapelse för blivande frun Irene

    Här visar en stolt formgivare upp första prototypen för sin då blivande fru Iréne. Detta uppges vara första bilden på första prototypen enligt en handanteckning av Pelle själv.

     

     

     

     

     

    [/box]

    Typbeteckningar P1800 & 1800S B18

    Typbeteckningarnas betydelse:

    Klicka på tabellen för att se den i rätt storlek

    P står för Personvagn. Första siffran1 = karossutförande, 8 = står för typ av bil, Volvo P1800. 2 = B18B motor ( mycket tidigt, eftersom man hade problem med att få färdigt B18B motorn till introduktionen av bilen, kan 2 stå för B16B och att det var tänkt att de första bilarna skulle ha varit utrustade med B16B motor.

    Nu var bilarna vid försäljningsstarten 1961 inte utrustade med B16B utan alla hade B18B från början. I första ”provisoriska” reservdelskatalogen från nov. 1960 har bilarna typbeteckningen 18294 och 18295, troligtvis glömde man att ändra 2:an till en 3:a i och med att det blev klart att B18B skulle användas.

    Att det var problem med B18B-motorerna i de första bilarna kan man utläsa i leveransnoteringarna, motorena byttes ut i dessa bilar i början av 1961 ), Sedan ändras 2 till 3 av någon anledning och betyder också B18B motor. Fjärde siffran utförande/marknad där 9 = Monteringssats skeppad till sammansättningsfabrik utomlands, i detta fall England, 3 = special utförande samtliga marknader och 4 = USA utförande. Femte siffran vxl. där 4 = 4 vxl. och 5 = 4 vxl. + overdrive. Sjätte siffran kom till efter v. 32 1966 och står för Vst. el. Hst. Före v. 32 1966 angavs Hst. och Vst. med V resp. H efter typbeteckningen.

    Eftersom överväxel blev standard 1965 har jag ej tagit med M40 som alternativ på resterande årsmodeller, men det finns säkert undantag. Högerstyrda bilar för USA marknaden hör kanske också till undantagen.

    Detta är min tolkning och det jag har kommit fram till i min efterforskning, det är också ett levande dokument, så jag tar gärna emot synpunkter och idéer om annan tolkning.

    Mats Eriksson.

     

    År för år

    BILENS TEKNISKA UTVECKLING ÅR FÖR ÅR 1961-1973

    Egenskaper (samma egenskaper förutsätts gälla för nästkommande årsmodell också, där ej förändringar anges!)

    1961-1962

    OLYMPUS DIGITAL CAMERAUnika egenskaper för årsmodell 1961:

    • Bromshuvudcylinder av aluminium t o m chassi# 35, därefter gjutjärn.
    • Fyrkantiga luftfilter t o m chassi# 1109.
    • Vinkelväxel för hastighetsmätare fr o m chassi# 1300.
    • Vita blinkersglas (ej orange) på alla marknader, i Sverige t o m chassi# 8983.
    •  Helröda bakljusglas.
    • Säkerhetsbältets övre infästning i karossen flyttas från B- till C-stolpen runt chnr 3000.
    • Backljus fr o m chassi# 4200.
    • ”Flaggemblemet” på C-stolpen till chnr 6000, finns även på några vagnar på 1963 årsmodell.
    • Plasten på sidopanelerna är perforerad. Blank aluminiumskoning på neder delen av dörrpanelerna.
    •  Gummimattor på förar- och passageraregolv.
    • Heltäckande navkapslar. Fälgen lackas i en mellangrå färg.
    • Luftintagsgallret har ”ribbor” i krom men underdel lackerad i bilens färg t o m chassi #6000.

    Chassi#: 1 – 6000.
    Modell: VA/HA. Produktionstid: 1960-10 tom 1963-02 vid Jensen Motors Ltd, West Bromwich, Storbritannien.
    Motor: B18B, dubbla Skinner Union HS6-förgasare. 100hk vid 5500 rpm.
    Utrustning: Oljekylare, skivbromsar fram och trumbromsar bak. Bromsservo. 4.5″ plåtfälgar.
    Växellåda M41 (4-vx + elektronisk överdrive), Bakaxelutväxling: 4,56:1
    Växellåda M40 (4-vx), Bakaxelutväxling: 4,10:1

    Om Hjul & Grillar

     

    1963

    • 63_46_id_227Chassi#: 6001 – 8000.
    • Modell: VB/HB, Produktionstid 1963-04 t o m 1963-07. Produktionen är nu flyttad till Göteborg.
    • Motorn ger 108hk vid 5800rpm (ändrad kamaxel, hårdare ventilfjädrar och höjd kompression till 10,0:1).
    • Växellåda M41 (4-vx + elektronisk överdrive), Bakaxelutväxling: 4,56:1
    • Växellåda M40 (4-vx), Bakaxelutväxling: 4,10:1
    •  Modellen heter inte ”P1800” längre, utan ”1800S”, även om ”P1800” hänger kvar som namn på hela serien framöver.
    • Flaggemblem på C-stolpen fanns på tidiga 63:or men försvann fr o m chassi#6178.
    • Ändrade sidopaneler, innertak, solskydd och golvmatta. Gummimattor utgår.
    • Ny varvräknare som gick till 6500 varv/s (den tidigare gick till 6000).
    • Syntetisk lack.
    • 1800S-emblem börjar att monteras, till höger om nummerskyltsbelysningen på bakplåten.
    • Nya frambromsok, klotsar, skivor och bromsrör fr o m chassi# 7000.
    • Nya hjulcylindrar bak.
    • Ändrad klädsel, läder på framstolarnas sittytor, vinyl i övrigt.
    • Reservfält införs på bränslemängd mätaren.
    • Starkare belysning på småinstrumenten.
    • 60 Ah batteri, samma som andra Volvo personvagnar.
    • Luftintagsgaller med ”ribbor/spalter” hellackerad i bilens färg. Ej längre kromat.
    • Ändrade navkapslar, nu lika som på Amazon. Fälgen lackas i bilens färg.
    Om Hjul & Grillar

    Typbeteckningar B20

    Typbeteckningar  1800S, E  & ES  B20

    Klicka för stor bild

    Typbeteckningarnas betydelse:

    Ch.nr 28300 – 32799: Två första siffrorna typ, tredje siffran motor 3 = B20B, 4 = B20E, fjärde siffran marknad 3 = samtliga utom USA och Canada, 4 = USA och Canada, femte siffran vxl. 5 = Man., sjätte siffran Vst. el. Hst..

    Ch.nr 32800 – 37549: Två första siffrorna typ, tredje siffran motor 4 = B20E, fjärde siffran ?, femte siffran vxl. 5 = Man., 6 = Aut., sjätte siffran Vst. el. Hst.och marknad 1 = Vst., 2 = Hst., 3 = USA och Canada.

    Ch.nr 37550 – 39414 och 1 – 8077: Två första siffrorna typ, tredje siffran kaross 2 = coupé, 3 = herrgårdsvagn, fjärde siffran motor 4 = B20E, 6 = B20F, femte siffran utförande 3 = utan sollucka, sjätte siffran vxl. 5 = Man., 6 = Aut., sjunde siffran Vst. el. Hst. och marknad 1 = Vst., 2 = Hst., 3 = USA och Canada utom Californien, 4 = Californien.

    Detta är min tolkning och det jag har kommit fram till i min efterforskning, det är också ett levande dokument, så jag tar gärna emot synpunkter och idéer om annan tolkning.

    Mats Eriksson.

     

    Instruktionsfilmer från Volvo

    nyckelDenna sida kan endast läsas av betalande klubbmedlemmar och, i vissa fall, endast av Klubbstyrelsen

    Om du tillhör någon av dessa kategorier måste du först logga in med dina medlemsuppgifter här under eller i panelen.

    [box type=”warning” ]

    OBS!

    Kontrollera dessa punkter INNAN du kontaktar oss!

    • Har du betalat din medlemsavgift för innevarande år?
    • Har du registrerat dig som användare på denna hemsida? Om inte så gör detta HÄR
    • Har du loggat in med dina användaruppgifter?

    Är du klubbmedlem, kan svara ”Ja” på frågorna ovanför men inte får tillgång till innehållet TROTS att du har loggat in – skicka oss din mailadress samt medlemsnummer via formuläret här under. Se till att du är inloggad INNAN du använder detta formulär!

      [/box]

      Ett vanligt fel..

      Då jag och några av mina kompisar råkat ut för ett gemensamt problem vill jag ta upp en sak för att slippa få stopp utefter vägarna

      Problemet är bromsslangarna. Jag råkade ut för detta själv förra året. Då ju alla P1800 bilar är 30 år och äldre  har det hänt saker inuti bromsslangarna. Hålet, genom vilket bromsoljan strömmar, blir med åren allt mindre och till slut blir det helt stopp. Vid tryck på bromspedalen medför detta att oljan visserligen kan pressas genom det lilla hålet  men då pedalen släpps finns det inget tryck åt andra hållet ,vilket gör att beläggen ligger på, med överhettning och till slut tvärstopp som följd. (Detta gäller bilar med skivbromsar runt om, i bilar med trummor finns returfjädrar, så där finns ett litet tryck bakåt då pedalen släpps.

      Jag rekommenderar därfår att man byter bromsslangar om man inte säkert vet om dessa är utbytta. Ett sätt att se om slangarna är gamla kan vara att kolla underredsmassan på slangarna, om den ser gammal ut, eller om sprickbildning finns.

      Jag rekommenderar originalslangar, sådana finns att köpa i Volvohandeln och har följande artikelnummer:
      Fram t.o.m 1968 års modell (enkrets) 664800 (kostar 395:- st)
      Fram f.o.m 1969 års modell (tvåkrets): 671799 (kostar 155:- st)
      Bak: Samtliga: 687309 (kostar 300:- st)

      Bo Oscarsson  2003/5

      Sir Joseph Lucas och hans elsystem

      …även känd som ”mörkrets furste”, ”uppfinnare av glappkontakten”…
      Av: Fredrick Beste, Uppsala

      Under 60-talet användes Lucas elsystem i praktiskt taget alla bilar som tillverkades på de brittiska öarna. En klassisk skillnad mellan Lucas och de flesta andra elsystem (främst konkurrenten Bosch, förstås), är att Lucas använder positiv jord.

      Under 70-talet var Lucas inblandat i flera försök att tillverka eldrivna bilar. Alla misslyckades.

      Det skedde Inte mycket på produktutvecklingsidan förrän 1980… förvirrande kopplingsdiagram, ologiska och odokumenterade byten av kabelfärger, billiga reläer och omkopplare tillverkade av de billigaste komponenter man kunde hitta, några av de sämsta layouter av anslutningskontakter man överhuvudtaget kan tänka sig…

      Ryktesvis skall el-komponenter från Marelli vara ännu värre än Lucas.

      I brittiska bilar, såväl i alla äldre motorcyklar som i MG, Triumph, Morris, Austin och Jaguarer samt Land Rover,s hittar man Lucas dynamos eller generatorer, för 12 eller 24 V, med sitt positiva jordsystem. Denna sorts system har visat sig vara mycket känsligt för jordfel, vilket kan vara en delförklaring till problemen med Lucas-systemen.

      Emellertid hade även alla Nissan (f.d. Datsun) 12V/positiv jord på den tiden, så Lucassystemen var INTE unika på den punkten.

      Många bilentusiaster bär vittnesbörd om hur illa deras bilars Lucas-komponenter fungerar… tändningproblem, trasiga spolar, sprickor I fördelarlocken, snabbt utslitna tändstift… Skräckexemplen är många, några exempel:

      Under andra världskriget kunde RAF’s Spitfire-flygplan bara flyga några få timmar innan magneterna i Lucas-systemet gav upp. Genom ett utvecklat nätverk av mellanhänder kom britterna över 30 000 tyska magneter (från Bosch), vilka man plockade av klisterlapparna från, och satte över engelska istället…

      ”Mitt första jobb var 1959 i en verkstad I USA som specialiserade sig på utländska bilar – japanska bilar importerades inte på den tiden, så det var mest brittiska, tyska och franska bilar då. Någon enstaka gång kom det in en SAAB eller Volvo. De brittiska bilarna med Lucas-system var en ständig plåga för oss. Det var alltid något fel! Och detta var på den tid då en ett bilelektriskt system knappt var något mer än strålkastare och signalhorn…Jag vill minnas att strömbrytarna var värst. Vi bytte oftast ut brytare och kondensatorer mot amerikanska eller Bosch. Likadant med tändstiften – där satte vi istället in Champion, NKG eller Bosch.”

      ”Jag hade Lucas på min Sunbeam Tiger… I regnet fungerade inte vindrutetorkarna, eller snarare så gick de i 5 minuter för att sedan stanna. Strålkastarna fungerade inte i dimma. I ett ösregn slocknade hela instrumentpanelen för aldrig mer fungera fast jag inte hittat en enda kortslutning eller glappkontakt någonstans, trots att jag letade i 6 mån. Jag hade Boschsystem i mina Volkswagen och Porsche, och har aldrig haft något problem där…”

      ”Jag var professionell bilmekaniker under 70- och 80-talet… Här är min favorithistoria om Lucas… Jag jobbade hos en VW-återförsäljare på det sena 70-talet, en av sekreterarna, Toni, hade en splitterny TR7:a, en av de sista suckarna från den utdöende brittiska bilindustrin… Den bilen hade en rad intermittenta problem, och kom tillbaka till verkstaden gång på gång. Till slut lyckades hon få fabriksrepresentanten att åka på en provtur med henne… De körde runt i trekvart ungefär, allting fungerade perfekt till Tonis stora besvikelse. De körde tillbaka till bilhallen och parkerade utanför. ”Ibland beter den sig konstigt när jag trycker på ratten” sa hon och dängde till ratten med knytnäven, en enda gång. Rök trängde fram omedelbart från under instrumentbrädan. När sekreteraren och fabriksrepresentanten kastade sig ur ut bilen, tog det eld rejält. Bilen blev fullständigt utbränd, mitt framför bilsalongen…

      ”Ett annat irritationsmoment är spänningsstabilisatorn i instrumentpanelen; denna odokumenterade funktion reducerar spänningen till instrumenten från 12 till 9 V med en bimetallskontakt som hettas upp av en värmekabel. Den genererar intermittenta av/på-pulser istället för stadig matning. Dessutom har värmekabeltekniken i instrumenten också har en annan sidoeffekt; om man har hål i torpedväggen eller liknande under instrumentbrädan, kan kall luft som sveper in där påverka avläsningen av motortemperaturen och bränslemätaren variera kraftigt, beroende på hastighet och vindriktning… Detta levererade Lucas så sent som 1982… då det förmodligen var gammal teknik t o m i Östtyskland…? Inte ens Trabanterna hade temperaturvisare som var vindkänsliga…”

      ”Strålkastare, blinkers, varningslampor och andra ljus skulle behöva vattennivåindikatorer… Både inskruvade indikatorer och monterade ljusarmaturer fylls med regnvatten, smuts och vägsalt… Det finns ingen dränering, så om man undrar varför ens indikatorer inte lyser när man slår på kontakten en mörk kväll, så bör man kolla vattennivån innan man börjar felsöka elsystemet! Min högra blinkers var halvfull, och jag var förbryllad över att den ändå fungerade till och från…”

      Rapporter finns också om centrallås som inte öppnas, ljus som plötsligt slocknar, och mycket, mycket mer…!


      En typisk startmotor från Lucas. Naturligtvis havererad…


      Några Lucas-detaljer på P1800.

      Lucas och P1800
      Eftersom P1800 ursprungligen byggdes av sportbilstillverkaren Jensen i England, så var det lätt att förstå att många Lucas-detaljer ”följde med in” i produktionen. De flesta externa lampor (utom strålkastarna), kabelstam, reläer och säkringsboxarna är av det ”berömda” fabrikatet. All motorelektronik däremot, (brytare, stift, spole, laddning, osv.) är dock gjort av Bosch. Vindrutetorkarmotorn är faktiskt tillverkad av Electrolux! P1800 är – gudskelov – inte ett av de mer utpräglade Lucas-märkena, med allt vad det innebär av dåligt rykte om otillförlitlighet…

      Under 80-talet såldes tillverkning av fordonselektronik till Magneti-Marelli och gick successivt över till andra aktiviteter, specialiserandes på kraftbromssystem för tunga fordon.

      1996 slogs Lucas ihop med amerikanska Varity Corporation till en stor koncern med c:a 60 000 anställda och en omsättning på 4 miljarder brittiska pund. 1999 var det dags igen – multinationella koncernen TRW köpte upp LucasVarity, och är numera en bjässe inom bromssystem, underleverantör till flygindustrin (Aerospace), samt mycket mera.

      Varumärket Lucas har försvunnit. Snart slås TRW samman med flygtillverkaren Northrop Grumman. Förmodligen kommer all verksamhet kring bilar då att avyttras och den nya koncernen renodlas mot flygplansdetaljer. Om Lucas kommer tillbaka som varumärke är väl mer tveksamt…[/box]

      Historik

      Företaget Joseph Lucas Ltd. startades i Birmingham 1875 med produktion av karbid- och acetylendrivna lanternor till båtar och cykellampor. När bilarnas hastigheter ökade, behövdes det allt starkare strålkastare och det krävdes att bilarna själva kunde generera den ström de behövde, generatorerna blev standardutrustning. Eftersom batterierna lagrar likström, tillverkade Lucas likströmsgeneratorer.

      1920 började man också tillverka ackumulatorer (blybatterier). Under världskrigen tillverkade Lucas cyklar, bajonetter och morsetelegrafer till brittiska armén.

      Lucas-humor
      Det finns gott om humor kring Lucas, här är några axplock:

      • Lucas motto: ”Åk hem innan det blir mörkt”! Lucas förnekar att de uppfann mörkret, men gör fortfarande anspråk på rättigheterna till ”plötslig oväntat mörker”!
      • Lucas innehar patent på både kortslutningen och glappkontakten.
      • Lucas – uppfinnare av den första intervalltorkaren och autoavbländande strålkastaren!
      • De 3 lägena på en standardomkopplare från Lucas: Svagt, Fladdrande och Av. De övriga 3 lägena – Rök, Brand, Eld.
      • Originalet bland stöldskyddsssytem – Lucas Electrics.
      • Om Lucas gjorde vapen, skulle inga krig kunna startas heller !
      • Hörde ni om torpeden som drevs av Lucas-komponenter? Den sjönk!
      • Lucas-systemen använder faktiskt växelström – det är bara så att den har slumpfrekvens!

       

      Rengöring

      Att jobba med gamla bilar innebär ett kontinuerligt jobb med rengöring av detaljer då något skall plockas ner och lagas eller renoveras och det finns ett flertal bättre metoder liksom det även finns minst lika många dåliga metoder.

      Sedan beror ju slutresultatet mycket på vad man har för egna möjligheter, vilken nivå man vill lägga sig på, vad det får kosta i tid och pengar, hur utgångsläget är o.s.v…

      Här tänkte jag tipsa om ett ganska bra medel som är bra för rengöring
      av aluminiumdetaljer och som är provat på en Volvo original bensinpump från mitten av sextiotalet.

      Ett motorrum blir med tiden smutsigt och oljigt och inte minst varmt vilket betyder att smutsen har bra förutsättningar för att ”bränna” sig fast i många detaljer vilket den också gör. Förgasare och bensinpump är väl typiska detaljer i den matt gråa aluminiumyta som är utsatt för både smuts och värme och som är svåra att få rena och ”bli som nya igen”.

      Vid renovering av t.ex. dubbla SU-förgasare så kunde man ”förr i tiden” börja med att lägga förgasarna i blöt i t.ex. ett bensinbad och efter någon veckas tid var det läge att ta upp dom och börja med att tvätta rent vilket gick ganska lätt efter blötläggningen.

      Om någon vill prova blötläggning i någon form så se till att kärlet är av metall då plastkärl kan lösas upp av olika vätskor. Lock kan också rekommenderas för att förhindra för mycket avdunstning och ångor. Utrymmet bör också vara lämpat för ändamålet.

      Dock verkar det som om dagens ”miljöbensin” inte har samma rengöringseffekt på dessa detaljer längre. Efter att ha haft en bensinpump i blöt i flera månader så konstaterades att smutsen satt lika hårt efter som före blötläggningen.

      Då dessa aluminiumytor är känsliga för repor genom mekanisk påverkan kan man inte heller med bra resultat skrapa och peta bort smutsen i vinklar och vrår.

      Proffsen använder sig av metoder som glasblästring och ultraljudstvätt men det är knappast någon utrustning som finns i var mans garage…

      Efter att ha läst ett test av avfettningsmedel till rengöring av aluminiumfälgar så bestämde jag mig för att prova på vinnaren i testet. (Mariginalen till de övriga toppplaceringarna i testet var hårfin så det finns säkert fler likvärdiga produkter) Dock var det inte så lätt att få tag på detta medel för det säljs inte på bensinstationer och varuhus som vanlig avfettning utan jag ringde generalagenten och bad att få information om återförsäljare för medlet i min hemtrakt. Därefter var det inga problem att få tag på det när man visste till vilken affär man skulle åka.

      Sedan var det bara till att sätta i gång och läsa på bruksanvisningen och tvätta. Det rekommenderas att man applicerar medlet i ca 30 sek och sedan sköljer med rikligt med vatten efter det. Denna tid var i kortaste laget men lämpligt är att man som i de flesta sådana här sammanhang börjar med att prova lite på en yta som inte syns så mycket för att se att inte materialet reagerar negativt på medlet.

      Därefter gör man enl. anvisningarna och beroende på nedsmutsningsgraden så får man göra om momentet några gånger och förlänga tiden som det får verka på. Det hjälper också till att man före avsköljningarna med vatten har en mjuk pensel som man tvättar och borstar rent med in i alla vinklar och vrår.

      Till slut så framträdde den gråa aluminiumytan på bensinpumpen i så rent skick den kunde bli och att kalla ytan för ”nästan som ny” kändes inte alls fel.

      Därefter kunde fortsatt isärtagning av bensinpumpen för invändig rengöring och renovering ske.

      Medlet har även provats på aluminiumfälgar som var ordentligt ”inbrända” av damm från bromsbeläggen och asfaltsprickar m.m…där inget annat medel som provats (bl.a. kallavfettning, bensin, polish) hjälpte speciellt mycket så tog detta medel efter några behandlingar och med hjälp av en mjuk svamp bort det mesta av smutsen. Så det kan starkt rekommenderas.

      Medlet heter Eagle One ”A2Z” och kostar ca 100 kr för en flaska med sprayhandtag. För att få uppgifter om och hänvisning till återförsäljare ring generalagenten Valvoline i Malmö på 040-225 500.

      Källa: Testresultat ur tidningen Bilsport 2001

      Håkan Ogenholm, medl. 2745

      Byt ut urverket i P1800-klockan

      Din bils klocka fungerar inte som de flesta andra klockor. Originalurverket är ett elektromekaniskt sådant, från 60-talet. När jag frågat runt lite, verkar det som de flesta är överens om att:

      1. Klockorna fungerar inte
      2. Om de fungerar, drar de sig
      3. Om man lyckas reparera dem, stannar de snart igen.

      Man kan köpa ”renoverade” klockor med urverken utbytta mot Quartz-dito, men det kostar en hel del (2 300 kr, t ex). Först tittade jag runt lite grand på t ex Biltema och Micro – men jag hittade ingen bilklocka som har analog visning längre! De verkar utgångna? Jag bestämde mig för att försöka göra det själv istället. I min brors ”skrotupplag” av gamla bildelar hittade jag en gammal SAAB-varvräknare som även hade en analog klocka (Bild 1):

      Skruven till vänster är ställskruven, som med ett kuggverk av hårdplast vrider ställdrevet på urverket. Sedan demonterade jag den gamla klockan (Bild 2):

      Mycket pillande, anpassande, lödande och mätande senare, kunde så det nya urverket hamna i den gamla ”koppen”(Bild 3 och 4)

      Kvartsuret under montering och anpassning till den nya omgivningen. Bild 4 visar lite experimenterande för att få fast visarna – den knivigaste uppgiften, eftersom det nya uret inte alls hade samma mekaniska förutsättningar att härbergera visarna som det gamla urverket. Jag använde SAAB-urtavlans visare för att bygga upp ”armar” som kunde hålla originalvisarna från Smiths-klockan på sin ursprungsplats inuti koppen. Det orangea ”stödarmen” för timvisaren syns på bild 2. Detta är något som inte syns när glasskivan med kromringen i mitten monteras över urtavlan! På bild 4 kan man även se en uppsågad skåra i koppens vänsterkant – hålet mäter c.a 2 x 1 cm och gör att man kan sticka in ett finger under instrumentpanelen och vrida på stämskruven vid behov av justering av tidvisningen.

      Minutvisaren sitter itryckt i en plastknopp som fanns i SAAB-urverket från början. (Bild 5) Undre urtavlan med kromringen tjänade som ”riktkarta” under inpassningen av visarna – här är det viktigt att man lyckats centrera urverket i koppen samt att urverket sitter fast ordentligt. Jag borrade upp flera nya hål i koppens botten för detta ändamål. Om inte urverket är fixerat i mitten, kan alltihop paja. Dessutom skall klockan palla för bilens vibrationer och större skakningar under lång tid! Vitala delar fixerade jag med expoy-lim. T. ex. skall ju inte visarna kunna röra sig i förhållande till axlarna, det vore ju förödande för tidvisningen….

      Några veckors omfattande ”Beta-testning” (Bild 6) krävdes för att förvissa mig om att klockan faktiskt gick som den skulle. Om man inte har någon 12V-strömkälla så funkar en vanlig batteriladdare utmärkt!

      Klockan har nu gått i flera dygn (Bild 7) och går oerhört exakt. Snart skall den tillbaks in i bilen!

      Fredrick Beste

       Bild 1: På denna bild är urverket uttaget ur kroppen.
       Bild 2: Det gamla urverket.
       Bild 3
       Bild 4
       Bild 5: Visarna på plats!
       Bild 6
       Bild 7: Slutproven innan återmonteringen

       

      Instruktionsböcker

        Filformat Storlek

      Instruktionsbok P1800 TP 31/1 2000.12.60 PDF 8.66MB
      Tillägg till instruktionsbok P1800 TP50/1 2000.3.61 JPG 1.95MB
      Tillägg till Instruktionsbok P1800 1963 TP164/2 3000.11.62 PDF 1.4MB
      Tillägg till Instruktionsbok P1800 TP198/1 4000. 3. 63. PDF 2.0MB

      Instruktionsbok 1800S del 1 TP 32/5 1.500.3.65 PDF 3.5MB
      Instruktionsbok 1800S del 2 PDF 3.9MB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800S 1965 TP347/2 2000.10.64 PDF 2.8MB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800S 1966 TP384/1 2000.9.65 PDF 250KB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800S 1968 TP527/1 4000.9.67 PDF 178KB

      Tillägg till Instruktionsbok Volvo 1800S TP 619/1. 2000. 9.68. PDF 1.0MB

      Instruktionsbok 1800 E (Preliminär) TP 707/1 2500.9.69 PDF 9.45MB

      Instruktionsbok 1800 E TP 721/1 3.500.1.70 PDF 22.63MB

      Tillägg till Instruktionsbok 1800E TP752/1 3.500. 8.70 PDF 1.71MB

      Instruktionsbok 1800 E,ES del 1 TP 882/1 2000.8.71 PDF 6.89 MB
      Instruktionsbok 1800 E,ES del 2 PDF 6.84 MB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800E 1971 TP814/1 75.000.3.71 JPG 96KB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800E/ES 1971 TP993/1 70.000.12.71 PDF 185KB
      Tillägg till Instruktionsbok 1800E/ES 1971-72 TP906/1 1500.8.71 PDF 2.91 MB

      Instruktionsbok 1800 ES TP 979-1 2000 9.72 PDF 10.31 MB

      Volvo Instruktionsbok extra utrustning Överväxel och Anti-spinn differential TP 84/5 25.000.2.65 PDF 821KB
        Girling Vacuum Servo Units PDF 3.24 Gb

       

      Historik

      P1800 är en bil som byggdes i ca 47.000 exemplar för ca 50 år sedan. Antalet bilar blir tyvärr inte fler. En klubb bygger på att det klubben gör uppskattas och att vi har aktiva medlemmar. Utan aktiva medlemmar stannar det av, och det blir svårt för de få som är aktiva att ta till sig allt nytt som händer inom kommunikation, inte minst på internet.
      Här under hittar du klubbens historik, år för år. Arbetet med att uppdatera all information pågår fortlöpande.

      1979 - 1989

      Det finns ganska många P1800-bilar, kanske finns någon som vill vara med och starta en klubb?

      ur-klubbtidning-79-1-ursprungsannonsen-0001Det var så det hela började 1978 och det är Bo Lindén vi har att tacka. Bosse Lindén hade just köpt en P1800:a av 1961 års modell. Han tänkte: ”Det finns ju ganska många P1800-bilar, kanske det finns någon som vill vara med och starta en klubb”. Sagt och gjort. Bosse satte in en annons i Teknikens Värld och fick omgående ett 30-tal svar. Han kom då i kontakt med folk i hemtrakten som han inte haft en aning om var P1800-ägare !

      Nummer 1
      Läs nr Nummer 1 här!

      För att hålla intresset vid liv hos de nyvärvade medlemmarna började Bosse egenhändigt att producera en enkel klubbtidning under lediga stunder på de nattskift han hade i sitt arbete. På ett år tiodubblades antalet medlemmar till 300. Ytterligare ett år senare var medlemstalet 600. Vid klubbens 5-års jubileum 1984 så var medlemsantalet ca 1400 st. vilket betydde att P1800-klubben då var Sveriges största märkesklubb och idag är vi uppe i ca 1400 medlemmar. Bilden visar 1:a numret av klubbtidningen.

      1:a årsmötet
      Bo Lindén valdes till klubbens förste ordförande, till sekreterare valdes Nils O Wikström, Ödeshög och till kassör Pär Ericson, Uppsala.Till styrelsesuppleater valdes Bertil Karlsson, Skänninge och Tommy Ågren, Uppsala

      Klubbens första träff
      Klubbens första träff anordnades på Turisthotellet på Omberg den 2 September 1979, deltagarantalet tycktes i från början inte bli så imponerande, ett tiotal anmälningar hade bara kommit in till den angivna dagen på kallelsen. Men allteftersom dagarna gick trillade det ner nya lappar i brevlådan. Klockan 11 på söndagen den 2 September kunde det räknas in ett 30-tal blankpolerad bilar som hade kommit körande till hamnen i Stocklycke. Svarta regnmoln hängde över Stocklycke men dom drog lyckligtvis vidare. Mest var det fordon från trakten som hade kommit men en del långväga gäster hade också dykt upp, längst hade Erika Erlandsson från Tomelilla kört, men även bilar från Gävle, Uppsala, Ed, Heby, Skövde Uppsala, Ed, Heby, Skövde, Ulricehamn och Spånga hade kommit. På den stora gräsplanen radades bilarna upp i två snygga led och efter att ha beskådat varandras klenoder och utbytt erfarenheter kunde det planerade årsmötet hållas.

      På Omberg, 1979
      På Omberg, 1979

      En styrelse valdes, det diskuterades kommande verksamhet och alla fick säga sin mening. Hela tiden hängde regnet i luften och när det var dags för tipspromenaden efter lunchuppehållet hade vädergudarna bestämt sig för att ge deltagarna vad dom tålde. Till följd av detta så fick tyvärr tipspromenaden ställas in. Istället beslöts att alla skulle ta sina bilar och köra i karavan runt det vackra Omberg. Skyfallet gjorde dock att sikten begränsades till ungefär 2 meter så det var till att ta det lugnt, en hel del storögda åskådare som undrade vad som var på gång kunde ses utmed vägen, i hällande ösregn kom det ett 30-tal P1800 i karavan. Väl framme vid Stocklycke igen lättade åter skyarna och bilarna ställdes upp för fotografering av ägare och representanter för lokalpressen. Efter detta så började deltagarna att så sakteliga dra sig hemåt efter det första årsmötet i Svenska Volvo P1800-klubben.

      1980

      Andra träffen på Hindåsens turisthotell
      Andra träffen på Hindåsens turisthotell

      Våren 1980 ordnades det en träff och fabriksvisning på Volvo i Göteborg, visningen av fabriken fick tyvärr ställas in på grund av strejk men då ställde Volvo upp och ordnade en visning av personbilssamlingen istället. En fullpoängare blev det för klubben 1980 då Bo Oscarsson blev medlem.

      Bo Oscarsson
      Bo Oscarsson

      Bosse har genom sina fina kontakter med Volvo i Göteborg lyckats rädda många fina delar från skrotning, han är också mannen bakom de välbesökta Västerås-träffarna (numera Köping). Bo Oscarsson kan det här med reservdelar, han har jobbat med Volvo-delar sedan 1954. Bosse är alltjämt medlem i klubben och ingår även i styrelsen

      Årsmöte,  Gysinge 1980

      De första medlemmarna anlände redan vid 11-tiden till Gysinge, Fram till klockan tre anlände det sedan bilar med.jämna mellanrum. Vi samlades först på den stora parkeringen nedanför Gysinge Bilmuseum där Pär Ericson och Tommy Ågren såg till att varje medlem erhöll ett häfte innehållande deltagarförteckning, dagordning, verksamhetsberättelse, kassaredovisning samt ett program över lördagens begivenheter.

      gysingeKlockan två öppnades det berömda Rolls Royce-museet så att vi kunde beskåda dessa aristokrater.Vid tre-tiden var vi inbjudna av museets ägare Dr Sundblad till att ställa upp våra bilar på gräsmattan utanför museet, Vi körde in på området och ställde upp bilarna efter årsmodell.

      När alla bilarna var på plats i tre led, kunde vi räkna in 43 P1800 och ca. 700 personer. Med hjälp av museets högtalaranläggning hälsade vår kassör Pär Ericson oss alla välkomna och presenterade därefter klubbens styrelse.

      1981
      Klubbens suppleant Tommy Ågren påbörjade 1981 ett samarbete med försäkringsbolaget Folksam för att få förmånligare premie för P1800 klubbens medlemmar. 1981 var också det året som Bo Oscarsson drog igång den så populära Västerås-träffen.

      1982
      Den 1000:ende medlemmen kunde räknas i i klubben 1982, så när det var dags för årsmöte på Sundbyholm Slott i Augusti så fanns det stora förhoppningar om att antalet bilar skulle bli många. Det kom 28 stycken!!

      1983
      En regnig söndag i Juni 1983 så ordnade Volvo i samarbete med tidningarna Bilsport och Motor-Trend Volvo 1:st International Swap Meet där P1800-klubben var med. Årets P1800-möte hölls på Silver Hill i Klippan där man bland annat kunde se på världens största privata Rolls Royce samling. Nytt rekord slogs också i antalet P1800 bilar hela 140 stycken kom! På Silver Hill fick medlemmarna också chans att teckna sig för en specialförsäkring som klubben ordnat i samarbete med Trygg-Hansa.

      1984
      Femårs jubileum firade klubben 1984, vi blev också medlem i MHRF. En stor träff anordnades hos Verdexa i Malmö där 65 bilar deltog, förutom ett antal utländska 1800 besökare som också kom. På årets Västeråsträff såldes det för 200.000:-, vilket kan jämföras med första året träffen hölls (1981) då försäljningen uppgick till cirka 35.000:-.

      1985
      Medlemsantalet sjönk lite till ca 1350 st. 1985.

      1986
      1986 tackade Bosse Lindén för sig, han lämnade då ordförandeposten i P1800-klubben men är fortfarande än idag medlem, samma år så lockades ett 40-tal bilar till Stockholmsträffen på Skeppsholmen i ett strålande väder.

      1987
      Årsmötet 1987 hölls på Dagsberg strax utanför Norrköping, 35 bilar hade kommit och till den stora Volvo-träffen på Mantorp kom det så mycket som ett 70-tal 1800. Ordförande Vakant. Vice ordförande Ulf Larsson. Redaktör Johan Falck. Kassör Lars Andersson. Sekreterare Elon Källgren

      1988
      I Maj 1988 så hölls Västeråsträffen i ett underbart väder, lite drygt 125 P1800 hade kommit för att ta del av alla fina erbjudanden. Intresset för Stockholmsträffen hade tyvärr sjunkit, endast 15 bilar kom. Till årsmötet detta år som hölls i Åsa söder om Göteborg kom en liten men tapper skara. Östgötasvängen hette ett rally som gick mellan Linköping och Dagsberg, detta fina arrangemang lockade 25 bilar. Ordförande: Ulf Larsson. Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Elon Källgren

      1989
      Klubbens 10-års jubileum inföll 1989 varför årsmötet hölls där det hela en gång började, på Omberg. Detta året anordnades för första gången en träff i övre delen av Sverige närmare bestämt i Sundsvall, träffen ordnades i samarbete med Amazon och PV-klubbarna. Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Redaktör: Mats Björk.

      Lasse Wallin
      Lars Andersson
      Mats Björk
      1990 - 1999

      1990

      Semmy Lingefjord
      Semmy Lingefjord

      Dörarp 3 mil söder om Värnamo var orten som årsmötet hölls på 1990, 15 P1800 kom. Andra träffar som hölls detta år var bland annat Classic Volvo Rally i Göteborg där det kom ett 70-tal bilar av olika Volvo-modeller. Trollenästräffen var ett annat arrangemang som ordnat arrangemang som ordnades i samarbete med Motorhistoriska Klubben ordnades i samarbete med Motorhistoriska Klubben och Club-69. För första gången anordnades detta året Smålandsträffen i Hultsfred av Semmy Lingefjord.

      Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Anders Andersson

      1991

      1991 kunde Sundsvallsträffen räkna in 22 st. P1800, 10 st. PV, 22 st. Amazoner och 1 st. 164. Årsmötet hölls detta år i Uppsala. Stockholmsträffen hölls i ett strålande sommarväder, 8 st. P1800 + ett stort antal Amazoner kom. Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Anders Andersson

      1992

      Under 1992 hände mycket som berörde klubben, bland annat fick vi fin reklam för vår bil av tidningen Bilsport som hade ett 7 sidor långt reportage om P1800. Samtal som hade förts lång tid med Volvo i Göteborg resulterade i att en ny organisation (S.V.I.S.) bildades. Detta gav Sveriges alla Volvo-klubbar en stor möjlighet att få reservdelar från Volvo som annars hade gått till skroten. Invigningen av SVIS-lagret skedde den 10 Oktober i Köping. Västeråsträffen blev en stor succé detta året, 71 P1800 bilar kom och det såldes delar för 410.000:-

      Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Anders Andersson

      1993

      1993 var det år som Köping tog över den så populära Västeråsträffen på grund av att SVIS-lagret finns i Köping. I ett strålande, 25 grader varmt väder hade ett 100-tal bilar och mängder med folk kommit. I anslutning till denna träffen så hölls också årsmötet som lockade rekorddeltagande, 50 personer kom. Under 1993 så anordnade dom Holländska, Tyska Schweiziska och Österrikiska Volvo-klubbarna en jubileumsträff på Volvo i Göteborg med anledning av att det i år var 20 år sedan den sista P1800:an tillverkades. Under 1993 delades också medlemsnummer 4 000 ut. Det totala antalet betalande medlemmar uppgick till ca 1500 st.

      Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Vakant

      1994

      Klubben firar 15-års jubileum. En PR-funktion inrättas i styrelsen för att ta fram fler klubbartiklar såsom t-shirts, kepsar m.m. För första gången arrangeras en P1800 träff på Gotland av några klubbmedlemmar. Ett försök som visade sig bli mycket lyckat. Klubben var också med om att hjälpa till och arrangera en träff i Karlskrona som till och med blev välsignad av en präst. På den stora träffen på Heden i Göteborg (VROM) fanns P1800-klubben representerad med ett flertal fordon samt ett bord där intresserade kunde få information om klubben och också handla reklamsaker. I Parken Zoo i Eskilstuna anordnades för andra året en träff som tyvärr inte drog mer än 7 st P1800 bilar. Desto fler bilar kom till den årliga Köpingsträffen, hela 44 st. P1800 kunde beses. 1994 undersökte klubben hur många kvarvarande P1800 bilar det fanns i Sverige. Antalet var den 6/4-94: 3638 st. Klubbens logotype ändrades något så att namnet ”SVENSKA” skrevs in före Volvo. Tack vare detta togs nya dekaler och flaggor fram.

      Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Semmy Lingefjord

      1995

      Detta året började Svenska Volvo P1800 Klubben som första Volvo-klubb i Sverige att ge ut fem st medlemstidningar per år istället för fyra. För att få fler medlemmar intresserade att skriva i tidningen infördes att en liten present skulle sändas till alla som bidrog med material. Klubben fanns representerad på flera träffar under året. Bland annat på Göteborgs Motor Show som lockade 10-tusentals besökare. Bilen Genom Tiderna vid Arlanda, Gotlandsträffen, Parken Zoo och Köpingsträffen där det kom 42 st P1800. Söndagen den 9/7 drabbades P1800 klubben och de övriga Volvo-klubbarna av en stor tragedi. SVIS-lagret brann. Många delar förstördes men tack vare ett jättejobb av några trotjänare kunde mycket delar räddas.

      Styrelsen: Ordförande: Lasse Wallin, Kassör: Lars Andersson. Sekreterare: Semmy Lingefjord

      Klubbens första hemsida

      1996

      Fortsatt utgivning av tidningen med 5 nummer. Klubben gick även ut och presenterade sig på Internet med en egen hemsida, något som omedelbart blev en succé. När allt arbete efter branden på SVIS-lagret var klart visade det sig att nästan 75% av delarna hade kunnat räddas. SVIS öppnade igen i nya mer ändamålsenliga lokaler i Köping. Även detta år kunde P1800 bilar ses på flera träffar. Gotland, Parken Zoo i Eskilstuna och givetvis på den stora träffen i Köping. Några medlemmar på Västkusten bildade Region Väst som anordnade en vårträff i Kungälv samt en höstträff i Alingsås. För 10:e året arrangerades VROM på Heden i Göteborg. 41 st P1800 ställdes ut. Klubben var även detta år representerat med ett informations- och försäljningsbord.

      1997

      Året började med att en stor enkät genomfördes för att styrelsen skulle få en bättre uppfattning om vad medlemmarna tyckte och tänkte. Vidare under året så medverkade bland annat klubben i ett stort möte där nästan alla Volvoklubbarna var representerade. På mötet diskuterades klubbarnas framtid. Skall vi vara kvar som små enskilda klubbar eller gå ihop till en stor. Åsikterna gick isär på många håll men samarbetet klubbarna emellan har dock stärkts efter detta möte. Under året införskaffades flera nya profilprodukter. Även klubbens hemsida på Internet har blivit populär. Tidningen kom även detta år ut med 5 nummer. Glädjande nog så märktes det en uppgång i antalet medlemmar under 1997. Under året arrangerades det 2 stycken renodlade 1800 träffar samt 13 stycken gemensamma träffar med andra Volvoklubbar.

      1998

      Ett lyckosamt år för klubben på många sätt. Klubbens hemsida på Internet har blivit mycket populär. Vår satsning på Internet har gett klubbens ett stort antal nya medlemmar och på första gången på flera år har vi passerat 1600 st.
      Under året har det också getts ut 5 st klubbtidningar och 17 st nyhetsbrev på Internet. 2 st egna, renodlade P1800 träffar och 18 st gemensamma träffar med andra klubbar har genomförts under 1998. Styrelsen har också under året lagt ner att stort arbete på att planera inför 1999 då vi firar 20-års jubileum. Tanken är att detta skall firas på flera olika platser runt om i Sverige.
      Redan under detta året märktes ett större intresse för att arrangera träffar. Förhoppningsvis är detta en trend som håller i sig. Även medlemmarnas engagemang genom att sända in material till tidningen fick under året efter en lite trög start ett rejält uppsving. Så framtiden för klubben ser ljus ut på många sätt.

      1999

      Ett år fyllt med massor av aktiviteter. 1999 var året då Svenska Volvo P1800-klubben firade 20-års jubileum. Detta firades på ett 10-tal platser runt om i landet i samband med flera lokala träffar. Klubben hade gått in och sponsrat de lokala träffarna med bakverk som det bjöds på till alla som kom till träffarna. Speciella jubileumspresenter delades också ut till de närvarande P1800 ägarna. Efter träffsäsongens slut fick alla P1800-medlemmar en speciell jubileumsplakett hemskickad om de hade varit närvarande på någon av jubileumsträffarna. Klubbens årsmöte hölls i år på Gotland i samband med den allt mer populära Gotlands-träffen. På det hela taget var 1999 ett år då fler P1800 kom till de olika träffarna runt om i landet. En mycket positiv utveckling till glädje för både klubben och träffarrangörerna. En gemensam träff med Amazon-klubben hölls också under hösten på SVIS-lagret i Köping som blev mycket uppskattad bland besökarna. Under året sände klubben ut 24 st nyhetsbrev via Internet och 5 st klubbtidningar. 

      2000 - 2009

      2000

      Under året medverkade vi i 17 stycken träffar tillsammans med andra klubbar samt arrangerade 2 st egna 1800-träffar. En mycket populär och välbesökt träff blev Gotlandsträffen som lockade hela 17 bilar. Antalet medlemmar växte till 1539 stycken vid årets slut. Tidningen utkom under året med 5 nummer och vi sände även ut 16 st nyhetsbrev via Internet. Klubbens redaktör fick också chansen under året att träffa Roger Moore när han var på besök i Göteborg för att inviga ett hotell och lyckades då få en liten pratstund. Ett möte som resulterade i ett reportage i klubbtidningen. Klubbens hemsida på Internet har blivit mäkta populär. Antalet besök ökade med 44% till lite drygt 62 000 besökare. I klubbshopen tillkom en del nya klubbregalia under året. Bland annat har sweatshirts och vindskyddsjackor med klubbemblemet tagits fram. Årets årsmöte hölls i samband med träffen på Parken Zoo i Eskilstuna. Tyvärr lockade årsmötet endast 13 deltagare. Men de som kom hade en mycket fin dag med bland annat ett besök på Volvo BM museet. I början av året gick debatten het i klubbtidningen angående bilarnas originalskick eller inte. Styrelsen gick då ut och förklarade att ALLA 1800-bilar och dess ägare var välkomna som medlemmar oavsett vilket skick eller utförande deras bil var i. Tillgången på delar till P1800 på SVIS-lagret är fortfarande relativt god. Dock har några saker utgått medan nya dyker upp.

      2001

      Under året tillkom 143 stycken nya medlemmar till klubben.  2 st rena 1800 träffar arrangerades under året. Klubben var också med och lämnade bidrag till 8 st andra träffar som anordnades ihop med andra Volvo-klubbar runt om i landet.

      Vad det gäller klubbregalier har klubben detta år legat lågt. Nya slipsar med Helgonet motiv i olika färger har köpts in. Flera i styrelsen har under året varit runt på flera träffar och gjort reklam för klubben genom att sälja saker.

      Vad det gäller reservdelar till 1800 så har SVIS i samarbete med GCP i Jönköping tagit fram prover på blanklister till vindrutan samt grillsargar. Listerna fick godkänt men grillsargarna har efter att ha testat 3 olika sorter inte hållit kvalitén. Sökandet i Olofström efter pressverktyget till frontplåten har pågått under större delen av året utan positivt resultat.
      Även ett antal emblem har tagits fram samt främre förstärkningsbalk och stagplåt till bakskärm.

      Årsmötet detta året hölls i en tryckande sommarvärme. Småländska Målilla var platsen som också innehar värmerekordet i Sverige med + 38,5 grader. Vädret var som sagt strålande och årsmötesförhandlingarna kunde hållas utomhus bland blommor och blad samt picknick-korgar.

      Under 2001 fortsatte klubben att sända ut ett antal nyhetsbrev via Internet. Tidningen utkom med 5 nummer men den största förändringen var att från och med klubbtidning nr. 4-2001 införde vi ett antal färgsidor i varje nummer. Ett mycket uppskattat ”nytillskott”.
      Även detta år tog klubben fram en liten present som alla som bidrog med material till klubbtidningen fick. I år var det en brevöppnare formad som ett ”snabel-a” @ med hemsidans adress på.

      2002

      Under året tillkom 128 stycken nya medlemmar till klubben. 2002 var ett ”mellan år” i klubbens historia dvs. var inte klubbens mest aktiva år.

      Klubben hade två styrelsemöten under 2002. Till klubbshoppen införskaffades T-shirt med klubblogga på. Klubben var även representerad på med klubbshopp på fem träffar.

      Ekonomiskt bidrag har under året lämnads till sju medlemsträffar.

      peter carlin
      Peter Carlin

      Klubbens årsmöte hålls i Fristad i Veteranprodukters lokaler. Klubbens ordförande Semmy Lingefjord som sedan en längre tid önskat lämna klubbstyrelsen fick en ersättare  i Peter Carlin som tillträdde 1/1 2003.

      2003

      Klubbens årsstämma ägde rum på VROM-träffen i Göteborg med rekordstort (37 st.) antal medlemmar på stämman. Större delen av styrelsen lämnade sina uppdrag på stämman.

      Ulf Selstam - ny redaktör
      Ulf Selstam – ny redaktör

      Ulf Selstam övertar redaktörskapet för tidningen. Tidningen trycks nu i fyrfärg rakt igenom och såväl pappers- som bildkvalitén höjts. Medlemmar fick också en almanacka i julklapp.

      Hemsidan genomgår en större översyn, ett flertal nya sidor tillkommer hemsidan får också en ny ”kostym”. Ett flertal nya funktioner infördes såsom ett automatiserat annonsforum, möjlighet att handla och betala för klubbprylar direkt via Internet samt möjlighet för medlemmar att betala medlemsavgiften med betalkort via Internet (under lättar för P 1800 ägare över hela värden att bli medlemmar). En ny typ av medlemsforum (EZ-board) initierades. Klubbens bildarkiv har utökats genom klubbmedlemmen Karl Eric Målbergs hemsida ”Volvo Picture gallery”, numera flyttas till klubbens server. Bildgalleriet innehåller 1200 sidor och 9000 bilder på Volvo P1800 bl.a. en bild av varje årsmodell och färg. Detta innebär att klubben nu administrerar världens största samling av bilder och dokument om/på Volvo P1800.

      I Klubbshoppen var armbandsklockan  med logotyp ny för året.

      Klubben lämnade bidrag till flera träffar under 2003. Dessutom diskuterade styrelsen planer för en framtida träfforganisation.

      Det sker en genomgripande förändring av ekonomifunktionen under året. Ett ekonomistyrningssystem byggs upp när uppföljningen sker på de fyra verksamhetsområdena: Tidning, Hemsida, Klubbshop och Träffverksamhet. I samband med detta dras ett kostnadsfokuseringsprogram i gång. En budget för 2004 upprättas.

      2004

      Klubben fyller 25 år. Klubben firade sitt 25-årsjubiléet med en rad aktiviteter: Klubben arrangerade en stor 2 dagars jubileumsträff ”Mälaren runt” (ca 100 deltagare och 50 bilar) med start och lunch på Ängsö Slott. På Fiholms Slott med rekordstort (44 st.) antal medlemmar hade vi klubbens årsstämma. Därefter bjud klubben medlemmarna på riktigt festkväll på Sundbyholms Slott. I samband med 25-årsjubiléet utnämndes tre nya hedersmedlemmar i klubben nämligen Sir Roger Moore, Pelle Pettersson och Bosse Oscarsson. Designern Pelle Petterson och prototypen P958 X1 medverkade under hela jubileumsträffen och Pelle höll ett uppskattat tal om bilens tillkomst under festkvällen på Sundbyholms Slott. Bosse Oscarsson lämnade styrelsen efter 23 år och belönades förtjänstfullt med ett hedersmedlemskap för sitt fina arbete. Sir Roger Moore fick mottaga sitt hedersmedlemskap först i november, där han lätt meddela att ”P 1800 is still my favourite car”.

      I augusti och september arrangerade klubben en P1800 utställning i Volvo Showroom i Kungsträdgården med syfte att få visa upp bilen i ett bredare sammanhang. Pelle Petersson höll ett anförande under invigningen. Kvällspressen och alla de stora biltidningarna var representerade under invigningen.

      Tidningen utkom i fem utgåvor under året varav det sista var ett dubbelnummer.

      Under våren erhöll medlemmarna även en medlemsmatrikel.

      Hemsidan genomgick ännu en större översyn, nya sidor tillkom och andra sidor reviderades.

      En helt ny lösenordsskyddad sektion med information infördes och från klubbens årsmöten tillkom. Klubbens hemsida består nu av drygt  4000 webbsidor och är utan jämförelse den största informationskällan för Volvo P1800 på Internet. Med mer än 20 000 besök i månaden är den också en av de mest populära.

      I Klubbshoppen investerades i rad nya prylar såsom ny keps, T-shirts  och pikétröja, alla med logotyp. Även en unik plånbok togs fram med P1800 tryck från original klichén från 60-talet.

      Klubben lämnade bidrag till flera träffar under 2004. Dessutom diskuterar styrelsen planer för en framtida träfforganisation.

      Kostnadsfokuseringsprogrammet från 2003 slog igenom med fullkraft 2004. Vilket tex. medförde för medlemmarna, att mera pengar kan tillföras tidningen. Intäktsfokuseringsprogrammet (dvs. medlemsvärvning) drog igång under hösten vilket resulterade i en kraftig medlemsökning. Alla 1950 st. P1800 ägare som inte är med i klubben erhöll ett riktad erbjudande om att gå med i klubben.

      Klubben uppnådde målet med 1800 medlemmar den 17/12. Per-Ove Eriksson heter P1800 klubbens 1800:ade medlem som kommer från Norrala.

      Klubben hade nu 1809 medlemmar dvs. det är ”all time high” i klubbens historia.

      En uppgång av medlemsantalet med mer än 25%  hade skett sedan förra årsstämman. Nu hade vi blivit stora.

      2005

      Material är på gång…..

      2006

      Material är på gång…..

      2007

      Material är på gång…..

      2008

      Material är på gång…..

      2009

      Material är på gång…..

      2010 - 2013

      2010

      Material är på gång…..

      2011

      Material är på gång…..

      2012

      Allmänt

      Klubbens arbete med att lägga upp medlemsregistret med åtkomst från hemsidan har fortsatt under 2012, men inte ännu lett till sådant resultat att ett nytt register kunnat tas i drift. Medlemsantalet i klubben pendlar mellan kring 1700 personer

      Arkivet                                         

      2004 startades Klubbarkivet, där klubben, jämlikt § 2 och 3 i föreningens stadgar letar efter, samlar in, systematiserar och arkiverar material om och kring Volvo P1800. I möjligaste mån (endast begränsat av upphovsrättsregler), kommer detta material att publiceras på klubbens hemsidor, i tidningen och i andra sammanhang. Det fungerar också som en stor kunskapsbank för vår service gentemot medlemmarna.  Ett konkret resultat av detta arbete är publicerandet av teknisk dokumentation på klubbens hemsidor.

       Ett 50-tal böcker, över 400 tidningsartiklar, affischer, foton, filmer, bildband, verkstadsmeddelanden, verkstadshandböcker, försäljningsbroschyrer och dokument finns idag i klubbens ägo. Allt som går (av upphovsrättsliga skäl) har publicerats på hemsidan.  Dessutom bedrivs kontinuerlig historisk forskning i P1800-relaterad historia i syfte att dokumentera och bevara material som är relaterat till 1800:an för eftervärlden. Ett exempel på hur detta hittills har kommit medlemmar och andra intressenter till godo är den gedigna P1800-bok som gavs ut år 2011.

      Tidningen                                     

      Klubbens medlemstidning har kommit ut med 4 nummer under 2012. En almanacka för 2013 med som vanligt snygga P 1800-foton har utgetts som bilaga till tidning nr 4. En tryckt medlemsmatrikel har getts ut samtidigt som tidning nr 4.

      Hemsidan

      Klubbens hemsida på Internet, http://volvop1800club.se, är ämnad att informera om klubbens verksamhet och aktiviteter, underlätta för klubbmedlemmar och andra att reparera och underhålla sina bilar genom att publicera tekniskt dokumentation som t.ex. verkstadshandböcker och servicemeddelanden. De är också en samlingsplats för alla intresserade av Volvo P1800 med diskussionsforum, marknadsplats och ett bildgalleri över P1800-bilar. Bilklubbar som anordnar träffar av olika slag är måna om att vara med i vår träffkalender då det ses som ett säkert sätt att få ut information till en bred publik.

      Sedan vi släppte kravet på att endast inkludera bilar som vi har bild på i chassiedatabasen har antal bilar i registret ökat till 11500. Det skulle vara trevligt att få in foton av fler bilar tillhörande klubbmedlemmar. Just nu ligger det 870 bilar i registret med uppgifter tagna från gamla och nya medlemsmatriklar utan foto.

      I vår strävan att hålla klubbens hemsida innehållsrik och uppdaterad har störst vikt lagts på själva innehållet medan utformningen av sidorna inte har hängt med i den snabba utvecklingen av teknik och webdesign. Vi har tagit till oss av den kritik som har framförts om att siten är gammalmodig och svårnavigerad och inlett ett arbete med att försöka att modernisera hemsidan. I samband med detta arbete kommer vi också att möblera om en del sidor under domänerna, så att t.ex. alla tekniska dokument som nu ligger under www.volvo1800pictures.com hamnar under http://volvop1800club.se. Detta för att förenkla strukturen och samla allt som inte har med bildgalleri och chassiedatabas att göra under http://volvop1800club.se.

      Klubbshopen

      Vår ambition är att hålla aktuella och efterfrågande artiklar i lager för våra medlemmar. En anpassning av sortimentet pågår kontinuerligt. Det är också viktigt att våra medlemmar framför önskemål om sortimentet.

      Artiklarna finns alltid presenterade i tidningen och på hemsidan och de finns även att köpa på de flesta träffar där klubben är representerad. Genom en kampanj till jul, då hela sortimentet kunde köpas till 10 % lägre pris, några artiklar med -30 %, kunde vi notera en ökande försäljning. Genom att köpa klubbartiklar så stödjer man klubben ekonomiskt och man visar även sitt P 1800-intresse.

      Träffar                                          

      IMG_1873
      Läs hela artikeln – klicka på bilden!

      Den sedvanliga sommarträffen hölls 2012 i samband med klubbens årsstämma i Skövde. Träffen inleddes på fredagskvällen den 29 juni med att kavallerimajoren Bernhard Englund vid ryttmästarbostället i Simsjön gav en livfull föreläsning om hur soldaterna och deras familjer levde under indelningsverkets tid och villkor. På lördagen den 30 juni gick färden till Karlsborg där deltagarna fick en rundvandring i och presentation av Karlsborgs fästning. Efter lunch genomfördes klubbens årsstämma varefter P 1800-karavanen letade sig tillbaka till Skövde och Billingehus där en god middag väntade.  På söndag 1 juli besöktes Volvo Skövdeverken som tillverkat mer än 15 miljoner motorer. I samband lunchen i Skövde avslutades den mycket väl genomförda sommarträffen.

      Andra träffar som klubben har deltagit i är Tjolöholm, Ånnaboda, Eskilstuna och VROM i Göteborg. Utöver dessa träffar har det anordnats många lokala träffar varav de flesta har förekommit som reportage i klubbtidningen.     

      Reservdelar                                  

      Hanteringen av reservdelar är som tidigare delegerad från klubben till organisationen SVIS – ”Svenska Volvoklubbar I Samverkan”, där klubben är en av medlemmarna med representation i styrelsen. SVIS har säte och verksamhet i Munktorp, men klubben har ändå en aktiv och viktig roll i att förmedla medlemmarnas önskemål och efterfrågan på reservdelar till marknadens olika aktörer.

      Årets verksamhet präglas till största del att vi nu funnit struktur i bemanning och reservdelarnas placering i nya lagret. En stor tillströmning av nya reservdelar har skett under det gångna året. Det är GCP som skrotat ut delar som kommit SVIS tillgodo. Det har varit ett intensivt arbete med att hantera alla de pallar som inkommit. Munktorpsträffen var 27/5, fjärde gången i Munktorp. Bakluckemarknad endast i september. Vi besökte en marknad, VP Autoparts i Sollentuna.

      Cirka 3500 arbetstimmar har lagts ned i reservdelslagret under året. Renovering av växellådor och bakaxlar fortgår i ökad takt. Det har varit stor efterfrågan på renoveringsarbeten under året. Topplock skickas in fortlöpande för konvertering till blyfri bensindrift. Det har varit ännu ett år av sakta återhämtning av ekonomi, samt att ha stabilitet och balans i verksamheten, trots sjukdom, krämpor och andra tråkiga händelser. 200-klubben lämnade SVIS då den upphörde vid årsskiftet 2011/2012. En ny klubb tillkom på årsstämman 2012. Det var Svenska Volvo C70 klubben.

      Några av de nya produkter som kommer från VP Autoparts:

      1. Bakskärm 664279/80
      2. Bakskärm 682231/32

      Försäkringar    

      Svenska Volvo P1800-klubben har ett samarbete med MHRF-försäkringen och If Skadeförsäkring . Det innebär att medlemmarna genom klubben kan ansöka om förmånliga försäkringar till ett bra pris hos dessa försäkringsbolag. Samarbetet med Länsförsäkringar har upphört under året. Ca 8 st. ansökningar har behandlats av klubben under 2012, fördelningen mellan försäkringsbolagen ser ut så här: 4 st.  MHRF och 3 st. If.

      MHRF                                            

      Klubben är medlem i Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF), vilket i huvuddrag innebär följande:

      • MHRF:s  evenemangskalender finns numera på deras hemsida
      • Klubbmedlemmarna har möjlighet att ansöka om att få teckna den mycket förmånliga MHRF-försäkringen för sina veteranbilar efter godkännande av klubbens försäkringsansvarige.
      • Klubben bistår MHRF med registerhållning av dessa försäkringar, vilket klubben erhåller ersättning för.
      • Klubben erlägger medlemsavgift till MHRF, baserat på antalet medlemmar, f.n. 23 kr/medlem och år.

      Bevarande, support                    

      Klubben har knutit upp ett antal tekniska experter till sig som funktionärer. Dessa är specialiserade på olika årsmodeller, och är medlemmarna behjälpliga vid tekniska spörsmål om bilarna, vid t ex renoveringar. I dagsläget är 4 personer engagerade i detta – Mark Bergfors, Bo Oscarsson, Johan Falck och Mats Eriksson.

      Miljö                                               

      Som medlem i MHRF följer vi deras miljöpolicy.

      Hedersmedlemmar

      Följande personer är hedersmedlemmar i klubben:

      • Bo Linden (klubbens grundare)
      • Paul Bjälkander (reservdelsansvarig på Volvo, räddade alla gamla reservdelar från utskrotning)
      • Bo Oscarsson (mångårig reservdelsexpert och primus motor bakom bl. a SVIS)
      • Jan Wilsgaard (en av Volvos namnkunnigaste formgivare, ritade 1800 ES)
      • Pelle Petterson (världsberömd seglare, olympisk medaljör, formgivare). Skapade P1800 som sitt första stora verk redan 1957)
      • Per Gillbrand (Legend inom motorutveckling, främst känd från åren på SAAB, men var en av huvudingenjörerna bakom den oerhört slitstarka B18-motorn som först såg dagens ljus i Volvo P1800).
      • Sir Roger Moore, världsberömd engelsk skådespelare, gjorde P1800 till en av alla tiders kultbil genom att köra den i de flesta avsnitt av TV-serien ”Helgonet” på 1960-talet.

       PR/annonsering

       Bilmodellen blir alltmer eftertraktad och ”kultförklarad”. Klubben får varje år flera förfrågningar om att skaffa fram bilar till TV- film och reklaminspelningar/fotograferingar. Många vill hyra en P1800 som transportfordon i samband med bröllop. Volvo Cars AB visar sitt stora intresse för klubbens arbete, vi har t ex en permanent monter om bilen och klubben på Volvomuseet i Göteborg.

      Under 2012/13 har kontakter knutits med flera leverantörer av tjänster och produkter som ett resultat av riktad marknadsföring och spontana kontakter med klubben. Det har bl.a. resulterat i kontrakt med fyra olika annonsörer i klubbtidningen under 2012/2013, Målet är att upprätthålla och utvidga denna verksamhet under 2013.

      2013

      Klubbens verksamhet bedrivs i huvudsak inom följande områden:

      1. Tidningen
      2. Hemsidan
      3. Klubbshopen
      4. Träffarna
      5. Arkivet

      Arkivet                                         

      2004 startades Klubbarkivet, där klubben, jämlikt § 2 och 3 i föreningens stadgar letar efter, samlar in, systematiserar och arkiverar material om och kring Volvo P1800. I möjligaste mån (endast begränsat av upphovsrättsregler), kommer detta material att publiceras på klubbens hemsida, i tidningen och i andra sammanhang. Det fungerar också som en stor kunskapsbank för vår service gentemot medlemmarna.  Ett konkret resultat av detta arbete är publicerandet av teknisk dokumentation på klubbens hemsidor.

      Ett 50-tal böcker, över 400 tidningsartiklar, affischer, foton, filmer, bildband, verkstadsmeddelanden, verkstadshandböcker, försäljningsbroschyrer och dokument finns idag i klubbens ägo. Allt som går (av upphovsrättsliga skäl) har publicerats på hemsidan.

      Dessutom bedrivs kontinuerlig historisk forskning i P1800-relaterad historia i syfte att dokumentera och bevara material som är relaterat till 1800:an för eftervärlden. Ett exempel på hur detta hittills har kommit medlemmar och andra intressenter till godo är den gedigna P1800-bok som gavs ut år 2011.

      Tidningen

      Klubbens medlemstidning har kommit ut med 4 nummer under 2013. En almanacka för 2014 med som vanligt snygga P 1800-foton har utgetts som bilaga till tidning nr 4. Samtliga klubbtidningar som utkommit sedan starten kan nu läsas på den nya hemsidan.

      Hemsidan

      Klubbens hemsida har i sin helhet moderniserats med ett mycket gott resultat. Den nya hemsidan sattes i sjön 1 januari.

      Arbetet för att hitta en möjlighet att lägga upp medlemsregistret med åtkomst från hemsidan fortsätter. Medlemsantalet i klubben är cirka 1650 personer.

      Klubbens hemsida på Internet, www.volvop1800club.se, är ämnad att informera om klubbens verksamhet och aktiviteter, underlätta för klubbmedlemmar och andra att reparera och underhålla sina bilar genom att publicera tekniskt dokumentation som t.ex. verkstadshandböcker och servicemeddelanden. De är också en samlingsplats för alla intresserade av Volvo P1800 med diskussionsforum, marknadsplats och ett bildgalleri över P1800-bilar. Bilklubbar som anordnar träffar av olika slag är måna om att vara med i vår träffkalender då det ses som ett säkert sätt att få ut information till en bred publik.

      Sedan vi släppte kravet på att endast inkludera bilar som vi har bild på i chassiedatabasen har antal bilar i registret ökat till 11500. Det skulle vara trevligt att få in foton av fler bilar tillhörande klubbmedlemmar. Just nu ligger det 870 bilar i registret med uppgifter tagna från gamla och nya medlemsmatriklar utan foto.

      Klubbshopen
      Vår ambition är att hålla aktuella och efterfrågande artiklar i lager för våra medlemmar. En anpassning av sortimentet pågår kontinuerligt. Det är också viktigt att våra medlemmar framför önskemål om sortimentet.

      Artiklarna finns alltid presenterade i tidningen och på hemsidan och de finns även att köpa på de flesta träffar där klubben är representerad.

      Genom en kampanj till jul, då hela sortimentet kunde köpas till 20 % lägre pris, några artiklar med -50 %, kunde vi notera en ökande försäljning.

      Genom att köpa klubbartiklar så stödjer man klubben ekonomiskt och man visar även sitt P 1800-intresse.

      Träffar                                          

      Den sedvanliga sommarträffen hölls 2013 i samband med klubbens årsstämma i på Toftagården nära Visby. Träffen inleddes på fredagskvällen den 28 juni  och avslutades vid lunchtid söndagen 30 juni.  Detta år var det 62 bilar som hade samlats till denna sommarträff med deltagare även från Danmark. Läs mer om hela träffen HÄR

      Andra träffar som klubben har deltagit i är Tjolöholm, Ånnaboda, Eskilstuna och VROM i Göteborg. Utöver dessa träffar har det anordnats många lokala träffar varav de flesta har förekommit som reportage i klubbtidningen.   

      Reservdelar                                  

      Hanteringen av reservdelar är som tidigare delegerad från klubben till organisationen SVIS – ”Svenska Volvoklubbar I Samverkan”, där klubben är en av medlemmarna med representation i styrelsen. SVIS har säte och verksamhet i Munktorp, men klubben har ändå en aktiv och viktig roll i att förmedla medlemmarnas önskemål och efterfrågan på reservdelar till marknadens olika aktörer.

      Årets verksamhet präglas till största del att vi nu funnit struktur i bemanning och reservdelarnas placering i nya lagret. En stor tillströmmning av nya reservdelar har skett under det gångna året. Det är GCP som skrotat ut delar som kommit SVIS tillgodo. Det har varit ett intensivt arbete med att hantera alla de pallar som inkommit.

      Munktorpsträffen var 27/5, fjärde gången i Munktorp.
      Bakluckemarknad endast i september.
      Vi besökte en marknad, VP Autoparts i Sollentuna.

      Cirka 3500 arbetstimmar har lagts ned i reservdelslagret under året.

      Renovering av växellådor och bakaxlar fortgår i ökad takt. Det har varit stor efterfrågan på renoveringsarbeten under året.

      Topplock har skickats in fortlöpande för konvertering till blyfri bensindrift.

      Det har varit ännu ett år av sakta återhämtning av ekonomi, samt att ha stabilitet och balans i verksamheten, trots sjukdom, krämpor och andra tråkiga händelser.

      200-klubben lämnade SVIS då den upphörde vid årsskiftet 2011/2012. En ny klubb: Svenska Volvo C70 klubben tillkom på årsstämman 2012.

      Några av de nya produkter som kommer från VP Autoparts:

      1. Bakskärm 664279/80
      2. Bakskärm 682231/32

      Försäkringar  

      Svenska Volvo P1800-klubben har ett samarbete med MHRF-försäkringen och If Skadeförsäkring . Det innebär att medlemmarna genom klubben kan ansöka om förmånliga försäkringar till ett bra pris hos dessa försäkringsbolag. Samarbetet med Länsförsäkringar har upphört under året.

      Ansökningar har behandlats av klubben under 2013, fördelningen mellan försäkringsbolagen ser ut så här: 4 st.  MHRF och 3 st. If.

      Bevarande, support                    

      Klubben har knutit upp ett antal tekniska experter till sig som funktionärer. Dessa är specialiserade på olika årsmodeller, och är medlemmarna behjälpliga vid tekniska spörsmål om bilarna, vid t ex renoveringar. I dagsläget är 4 personer engagerade i detta – Mark Bergfors, Bo Oscarsson, Johan Falck och Mats Eriksson.

      Hedersmedlemmar                     

      Inga nya har tillkommit under 2013

      2014-2016

      2014 (Kommer)

      2015 (Kommer)

      2016

      Allmänt

      Klubbens verksamhet bedrivs i huvudsak inom följande områden:

      1. Tidningen
      2. Hemsidan
      3. Klubbshopen
      4. Träffarna
      5. Arkivet

      Under 2016 har alla klubbmedlemmar getts möjligheten att besvara en enkät om klubbens verksamhet och vad man önskar utveckla och få ut av medlemskapet. Tyvärr besvarade endast 187 av drygt 1500 medlemmar enkäten, vilket innebar att svaren inte kunnat läggas till grund för några ställningstaganden eller förslag i styrelsen.

      Arkivet
      2004 startades Klubbarkivet, där klubben, jämlikt § 2 och § 3 i föreningens stadgar letar efter, samlar in, systematiserar och arkiverar material om och kring Volvo P1800. I möjligaste mån (endast begränsat av upphovsrättsregler), kommer detta material att publiceras på klubbens hemsida, i tidningen och i andra sammanhang. Det fungerar också som en stor kunskapsbank för vår service gentemot medlemmarna.

      Ett konkret resultat av detta arbete är publicerandet av teknisk dokumentation på klubbens hemsidor. Ett 50-tal böcker, över 400 tidningsartiklar, affischer, foton, filmer, bildband, verkstadsmeddelanden, verkstadshandböcker, försäljningsbroschyrer och dokument finns idag i klubbens ägo. Allt som går (av upphovsrättsliga skäl) har publicerats på hemsidan.

      Dessutom bedrivs kontinuerlig historisk forskning i P1800-relaterad historia i syfte att dokumentera och bevara material som är relaterat till 1800:an för eftervärlden. Ett exempel på hur detta hittills har kommit medlemmar och andra intressenter till godo är den gedigna P1800-bok som gavs ut år 2011.

      Forskningen har under 2016 fortsatt med inriktning på att fånga upp och intervjua nyckelpersoner (f.d. Volvoanställda) som på olika sätt deltog i arbetet med tillverkning och utveckling av Volvo 1800-serien under 1960-1970-talen samt att söka information på riks- och landsarkiv. Dessutom har arbetet med att samla in, dokumentera och kopiera dokument, designskisser och foton av historiskt intresse för 1800-serien fortsatt.

      Tidningen
      Klubbens medlemstidning har kommit ut med 4 nummer under 2016. En almanacka för 2017 med som vanligt snygga P 1800-foton har utgetts som bilaga till tidning nr 4. Samtliga klubbtidningar som utkommit sedan starten kan nu läsas på klubbens hemsida.

      Hemsidan
      Klubbens hemsida på internet,www.volvop1800club.se, har under 2016 förbättrats på flera sätt bl.a. när det gäller snabbhet och åtkomst till Facebook.

      Hemsidan ska informera om klubbens verksamhet och aktiviteter, underlätta för klubbmedlemmar och andra att reparera och underhålla sina bilar genom att publicera teknisk dokumentation som t.ex. verkstadshandböcker och servicemeddelanden. Den är också en samlingsplats för alla intresserade av Volvo P1800 med träffkalender, diskussionsforum, marknadsplats och ett bildgalleri över P1800-bilar.

      Bilklubbar som anordnar träffar av olika slag är måna om att vara med i vår träffkalender då det ses som ett säkert sätt att få ut information till en bred publik.

      Sedan vi släppte kravet på att endast inkludera bilar som vi har bild på i chassiedatabasen har antal bilar i registret ökat till 11500. Det skulle vara trevligt att få in foton av fler bilar tillhörande klubbmedlemmar. Just nu ligger det 870 bilar i registret med uppgifter tagna från gamla och nya medlemsmatriklar utan foto.

      Klubbshopen
      Vår ambition är att hålla aktuella och efterfrågande artiklar i lager för våra medlemmar. En anpassning av sortimentet pågår kontinuerligt. Det är också viktigt att våra medlemmar framför önskemål om sortimentet. Artiklarna finns alltid presenterade i tidningen och på hemsidan och de finns även att köpa på de flesta träffar där klubben är representerad. Betalning vid köp av klubbartiklar i klubbshopen kan enkelt göras via Pay Pal som också kan användas vid inbetalning av medlemsavgiften.

      Träffverksamheten
      Den sedvanliga sommarträffen hölls 2016 i norra Uppland med aktiviteter vid Gimo slott, vid Österbybruk och Lövsta bruk. Träffen inleddes på fredagskvällen den 29 juni och avslutades vid lunchtid söndagen 3 juli efter ett intressant studiebesök på Phytagoras industrimuséum i Norrtälje.

      Andra träffar som klubben har deltagit i är Gotlandsträffen, Höga Kusten träffen, Tjolöholm, Ånnaboda, Eskilstuna, VROM i Göteborg.

      Utöver dessa träffar har det anordnats många lokala träffar varav de flesta har förekommit som reportage i klubbtidningen. En planerad och medveten satsning på att öka träffverksamheten har gjorts under 2016 bl.a. så att medlemmar i hela landet ska få stöd att anordna och delta i lokala eller regionala träffar. Denna satsning planeras att fortsätta under 2017 både med rena P 1800-träffar och mixade träffar.

      Reservdelar
      Hanteringen av reservdelar är som tidigare delegerad frånk lubben till organisationen SVIS – ”Svenska Volvoklubbar I Samverkan”, där klubben är en av medlemmarna med representation i styrelsen där Per Persson är klubbens representant

      SVIS styrelse.

      SVIS har säte och verksamhet i Munktorp. Klubben har en aktiv och viktig roll i att förmedla medlemmarnas önskemål och efterfrågan på reservdelar till marknadens olika aktörer.

      Försäkringar

      Svenska Volvo P1800-klubben har ett samarbete med MHRF-försäkringen och If Skadeförsäkring. Det innebär att medlemmarna genom klubben kan ansöka om förmånliga försäkringar till ett bra pris hos dessa försäkringsbolag. 10st. ansökningar har behandlats av klubben under 2016,fördelningen mellan försäkringsbolagen ser ut så här: 5 st. MHRF och 5 st. If.

      MHRF

      Klubben är medlem i Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF), vilket i huvuddrag innebär följande:
      • MHRF:s evenemangskalender finns numera på deras hemsida
      • Klubbmedlemmarna har möjlighet att ansöka om att få teckna den mycket förmånliga MHRF-försäkringen för sina veteranbilar efter godkännande av klubbens försäkringsansvarige. Ansökan kan göras på MHRF:s hemsida.
      • Klubben bistår MHRF med registerhållning av dessa försäkringar, vilket klubben erhåller ersättning för.
      • Klubben erlägger medlemsavgift till MHRF, baserat på antalet medlemmar, f.n. 24,293 kr/medlem och år. Bevarande,support Klubben har knutit upp ett antal tekniska experter till sig som funktionärer. Dessa är specialiserade på olika årsmodeller, och är medlemmarna behjälpliga vid tekniska spörsmål om bilarna, vid t ex renoveringar. I dagsläget är 6 personer engagerade i detta – Mark Bergfors, Bo Oscarsson, Johan Falck, Mikael Ingmarsson, Fredrick Beste och Mats Eriksson.

      Miljö
      Som medlem i MHRF följer vi deras miljöpolicy.

      Hedersmedlemmar
      Följande personer har korats till hedersmedlemmar i klubben:
      • Bo Linden, klubbens grundare
      • Paul Bjälkander, reservdelsansvarig på Volvo, räddade alla gamla reservdelar från utskrotning
      • Bo Oscarsson, mångårig reservdelsexpert och primus motor bakom bl. a SVIS.
      • Jan Wilsgaard en av Volvos namnkunnigaste formgivare, ritade 1800 ES. Jan Wilsgaard avled under 2016
      • Pelle Petterson, världsberömd seglare, olympisk medaljör och formgivare. Skapade P1800 som sitt första stora verk redan 1957.
      • Per Gillbrand, legend inom motorutveckling, främst känd från åren på SAAB, men var en av huvudingenjörerna bakom den oerhört slitstarka B18-motorn som först såg dagens ljus i Volvo P1800. Per Gillbrand avled under 2016
      • Sir Roger Moore, världsberömd engelsk skådespelare, gjorde P1800 till en av alla tiders kultbil genom att köra den i de flesta avsnitt av TVserien ”Helgonet” på 1960-talet. • Bo Torvestig, mångårig ordförande i klubben, vald till hedersmedlem av årsstämman 2014. Sir Roger Moore avled under 2017

      2017-2020

      2017

      Verksamhetsberättelse 2017

      Klubbens styrelse har nöjet att lämna denna verksamhetsberättelse för år2017. Allmänt Klubbens verksamhet bedrivs i huvudsak inom följande områden:
      1. Tidningen
      2. Hemsidan
      3. Klubbshopen
      4. Träffarna
      5. Arkivet

      Tidningen

      Klubbens medlemstidning har kommit ut med 4 nummer under 2017. En almanacka för 2018 med, som vanligt snygga P1800-foton, har utgetts som bilaga till tidning nr 4.

      Samtliga klubbtidningar som utkommit sedan starten kan nu läsas på klubbens hemsida och köpas från klubbshopen i DVD-format.

      Hemsidan

      Klubbens hemsida på internet, www.volvop1800club.se, har under 2017 förbättrats på flera sätt bl.a. när det gäller snabbhet och åtkomst till Facebook. Hemsidan ska informera om klubbens verksamhet och aktiviteter, underlätta för klubbmedlemmar och andra att reparera och underhålla sina bilar genom att publicera teknisk dokumentation som t.ex. verkstadshandböcker och servicemeddelanden. Det tekniska forumet på hemsidan och facebookgruppen kompletterar varandra när det gäller möjlighet att ta del av teknisk information. Hemsidan är också en samlingsplats för alla intresserade av Volvo P1800 med träffkalender, diskussionsforum, marknadsplats och ett bildgalleri över P1800-bilar.

      Bilklubbar som anordnar träffar av olika slag är måna om att vara med i vår träffkalender då det ses som ett säkert sätt att få ut information till en bred publik.

      P1800-klubben och dess medlemmar har möjlighet att använda innehållet i den chassidatabas som administreras av Karl Eric Målberg. Sedan kravet att endast inkludera bilar som det finns bild på i chassiedatabasen slopats har antal bilar i registret ökat till 11 500. Det skulle vara trevligt att få in foton av fler bilar tillhörande klubbmedlemmar. Just nu ligger det 870 bilar i registret med uppgifter tagna från gamla och nya medlemsmatriklar utan foto.

      Klubbshopen

      Vår ambition är att hålla aktuella och efterfrågande artiklar i lager för våra medlemmar. En anpassning av sortimentet pågår kontinuerligt. Det är också viktigt att våra medlemmar framför önskemål om sortimentet. Artiklarna finns alltid presenterade i tidningen och på hemsidan och de finns även att köpa på de flesta träffar där klubben är representerad. Betalning vid köp av klubbartiklar i klubbshopen kan enkelt göras via Pay Pal som också kan användas vid inbetalning av medlemsavgiften.

      Träffverksamheten

      Den sedvanliga sommarträffen hölls 2017 i Södermanland med aktiviteter vid Hotel Blommenhof, vid Svenska Jägarförbundets anläggning i Öster Malma och vid flygmuséet vid F 11.

      Träffen inleddes på fredagskvällen den 30 juni och avslutades efter lunch på Dufweholms herrgård söndagen den 2 juli.

      Andra träffar som klubben har deltagit i är Gotlandsträffen, Västernorrlandsträffen, Hälsingland runt, Skåneträffen, Ånnaboda, Eskilstuna, VROM i Göteborg.

      Utöver dessa träffar har det anordnats många lokala träffar varav de flesta har förekommit som reportage i klubbtidningen. En planerad och medveten satsning på att öka träffverksamheten har gjorts under 2017 bl.a. så att medlemmar i hela landet ska få stöd att anordna och delta i lokala eller regionala träffar. Denna satsning som har varit mycket lyckad planeras att fortsätta under 2018 både med rena P1800-träffar och mixade träffar.

      Arkivet

      2004 startades Klubbarkivet, där klubben, jämlikt § 2 och § 3 i föreningens stadgar letar efter, samlar in, systematiserar och arkiverar material om och kring Volvo P1800. I möjligaste mån endast begränsat av upphovsrättsregler, kommer detta material att publiceras på klubbens hemsida, i tidningen och i andra sammanhang. Det fungerar också som en stor kunskapsbank för vår service gentemot medlemmarna. Ett konkret resultat av detta arbete är publicerandet av teknisk dokumentation på klubbens hemsida.

      Ett 50-tal böcker, över 400 tidningsartiklar, affischer, foton, filmer, bildband, verkstadsmeddelanden, verkstadshandböcker, försäljningsbroschyrer och dokument finns idag i klubbens ägo.

      Dessutom bedrivs kontinuerlig historisk forskning i P1800-relaterad historia i syfte att dokumentera och bevara material som är relaterat till 1800:an för eftervärlden. Ett exempel på hur detta hittills har kommit medlemmar och andra intressenter till godo är den gedigna P1800-bok som gavs ut år 2011.

      Forskningen har under 2017 fortsatt med inriktning på att fånga upp och intervjua nyckelpersoner (f.d. Volvoanställda) som på olika sätt deltog i arbetet med tillverkning och utveckling av Volvo 1800-serien under 1960-1970-talen samt att söka information på riks- och landsarkiv. Dessutom har arbetet med att samla in, dokumentera och kopiera dokument, designskisser och foton av historiskt intresse för 1800-serien fortsatt.

      Reservdelar

      Hanteringen av reservdelar är som tidigare delegerad från klubben till organisationen SVIS – ”Svenska Volvoklubbar I Samverkan”, där klubben är en av medlemmarna med representation i styrelsen.Per Persson är klubbens representant i SVIS styrelse. SVIS har säte och verksamhet i Munktorp. Klubben har en aktiv och viktig roll i att förmedla medlemmarnas önskemål och efterfrågan på reservdelar till marknadens olika aktörer.

      Försäkringar

      Svenska Volvo P1800-klubben har ett samarbete med MHRF-försäkringen och If Skadeförsäkring. Det innebär att medlemmarna genom klubben kan ansöka om förmånliga försäkringar till ett bra pris hos dessa försäkringsbolag.

      MHRF Klubben är medlem i Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF), vilket i huvuddrag innebär följande:

      • MHRF:s evenemangskalender finns numera på deras hemsida

      • Klubbmedlemmarna har möjlighet att ansöka om att få teckna den mycket förmånliga MHRF-försäkringen för sina veteranbilar efter godkännande av någon av klubbens försäkringsansvariga. Ansökan kan göras på MHRF:s hemsida.

      • Klubben bistår MHRF med registerhållning av dessa försäkringar, vilket klubben erhåller ersättning för.

      • Klubben erlägger medlemsavgift till MHRF, baserat på antalet medlemmar, f.n. ca 25 kr/medlem och år.
      Bevarande,support Klubben har knutit upp ett antal tekniska experter till sig som funktionärer. Dessa är specialiserade på olika årsmodeller, och är medlemmarna behjälpliga vid tekniska spörsmål om bilarna, vid t ex renoveringar. I dagsläget är 6 personer engagerade i detta – Mark Bergfors, Bo Oscarsson, Johan Falck, Mikael Ingmarsson, Fredrick Beste och Mats Eriksson. Miljö Som medlem i MHRF följer vi deras miljöpolicy.

      Hedersmedlemmar

      Följande personer har korats till hedersmedlemmar i klubben:

      • Bo Lindén, klubbens grundare

      • Paul Bjälkander, reservdelsansvarig på Volvo, räddade alla gamla reservdelar från utskrotning

      • Bo Oscarsson, mångårig reservdelsexpert och primus motor bakom bl. a SVIS.

      • Jan Wilsgaard, en av Volvos mest namnkunniga formgivare, ritade 1800 ES. Jan Wilsgaard avled under 2016

      • Pelle Petterson, världsberömd seglare, olympisk medaljör och formgivare. Skapade P1800 som sitt första stora verk redan 1957.

      • Per Gillbrand, legend inom motorutveckling, främst känd från åren på SAAB, men var en av huvudingenjörerna bakom den oerhört slitstarka B18-motorn som först såg dagens ljus i Volvo P1800. Per Gillbrand avled under 2016

      • Sir Roger Moore, världsberömd engelsk skådespelare, gjorde P1800 till en av alla tiders kultbil genom att köra den i de flesta avsnitt av TV-serien ”Helgonet” på 1960-talet. Sir Roger Moore avled under 2017.

      • Bo Torvestig, mångårig ordförande i klubben, vald till hedersmedlem av årsstämman 2014

      • Mats Westman (Eriksson), tidigare klubbordförande. Aktiv forskare för attdokumentera och beskriva Volvo P 1800:s tillkomst och utveckling. Utsedd av årsstämman 2017.

      • Kenneth Collander, aktiv forskare för att dokumentera ochbeskriva Volvo P1800:s tillkomst och utveckling. Utsedd av årsstämman 2017.

      2018 (Kommer)

      På uppdrag av klubbstyrelsen 2018-04-03

      Hans Hellerstedt , Ordförande. Ellinor Jakobsson, Sekreterare

       

      Från 2006: Per Gillbrand och B18-motorns födelse

      gillbrand16
      Per Gillbrand visar sin samling av egenkonstruerade miniatyrmotorer – alla fullt fungerande!

      B18-motorn är ett begrepp som man förknippar med stabilitet, tillförlitlighet och en otrolig livslängd.
      Lär känna mannen bakom motorn – Jag har träffat honom och här är resultatet av mitt besök hemma hos Per Gillbrand.

      Av: Fredrick Beste & Mats Ericsson

      Per Gillbrand som är uppväxt i Tidaholm. började arbeta på Volvo Penta i Skövde 1955, efter “Chalmers lägre”, (alltså gymnasieingenjör i botten). Träffade sin fru där som då jobbade som receptionist på Volvo. Per kom till Volvo i Göteborg 1958. Han började arbeta med SAAB 1964, då de sökte folk med erfarenhet av 4-taktare på Ricardo i England, i samband med konstruktionen av den första 4-taktaren åt SAAB. (Det var alltså Gillbrand som provade ut den första SAAB-4-taktaren,en V4.)

      Sedan var han på Triumph i England några år på 60-talet, (SAAB köpte då motorer därifrån).
      Åter till Sverige och Södertälje 1969 i och  med sammanslagningen SAAB-Scania.

      Sedan blev Per Gillbrand känd som SAABs “uppfinnarjocke” med ett otal turbomotorer och innovationer. Bl a är Automatic Performance Control (APC-systemet, som gör det möjligt att hantera olika bensinkvaliteter) hans skapelse. Sista stora upfinningen på SAAB var SVC (motor med variabel kompression) stax innan pensioneringen för c:a 10 år sedan. Världskänd, erkänd och legendarisk som motorkonstruktör – det är Per Gillbrands livsgärning idag!
      Han utnämndes till Teknologie hedersdoktor på Chalmers tekniska Högskola 1992.

      Per Gillbrand och B18/P1800:

      Peri Gianni och Per Gibrand på Volvoverken i Skövde.
      Peri Gianni och Per Gibrand på Volvoverken i Skövde.

      Per jobbade på “Penta” i Skövde då Volvos VD Gunnar Engellau presenterade ”projekt P958” (P1800) för styrelsen. Projektledaren Helmer Petterson kom upp med 2 st bilprototyper från Frua i Italien. Helmer var noga med att bilarna skulle vara “låga”, lade t o m in blytackor i dem för att sänka dem.

      Gillbrand jobbade då under Mac Key och Bruno Nilsson, på kvalitetsavdelningen i Skövde, där också provmotorerna byggdes. När B18 togs fram flyttade Gillbrand över till Stålblads avdelning i Göteborg. John Stålblad var chef för Volvos MK (motorkonstruktionsavdelning).

      B18 var främst avsedd för Amazon, fast den kom att lanseras i P1800. Några år senare kom den i Amazon, PV 544 och ännu senare i Duetten. Ett gammalt rykte säger att B18 skulle vara en ”klyvning” av lastbilsmotorn B36, men detta stämmer inte, fast de har samma cylinderdiameter. Skillnader mellan Amazonens B16 och den nya B18 var bl a: den femlagrade vevaxeln, gjutna stötstångstunnlar, ej förskruvade röranslutningar. B18 var mycket stabil i veven, tystgående men kritiserad internt inom MK pga hög friktion och således hög bensinförbrukning (ju fler lager, desto mer friktion) och högre oljetemperatur. Dock slapp man nu “B16-sjukan”; att när ett ramlager som delar oljan snedfördelar, så skär vevlagret ihop, vilket var ett typiskt fel på 3-lagrade motorer.

      Fiberdrevet på kamaxeln slets våldsamt och oregelbundet ner av ståldrevet på vevaxeln. Det var svårt att hitta felet, men så småningom kom Mac Key på vad det var; en obalans i kuggmaskinen som tillverkade ståldreven gjorde att en liten toppgrad satt kvar, det var denna som mosade fiberdrevet.

      Nytt på P1800 var “Remote-växelspaken”, efterhand ersattes de långa golvväxelspakerna på övriga Volvobilar också av denna konstruktion. En Amazon, med registreringsnummer OA6427 kördes omkring med “P1800-konfiguration”.
      Det provades många B18-motorer i prototypbilen X2 (från Frua, med röd inredning). Den bilen krockades dock under en helg. Engellau fick syn på den krockade prototypen på måndagsmorgonen och blev arg, eftersom han trodde bilen tjuvlånats hem.

      Hur gick då utvecklingsarbetet till? Enligt Åke Larborn, överingenjör och laboratoriechef, användes total cirka 40 st provmotorer. Tusentals timmar slitageprov genomfördes, förutom de sedvanliga funktionsproven. Dessutom användes flera provvagnar för att testa motorerna på väg.

      Flera olika bensinkvaliteter måste provas ut, särskilt om bilarna skulle säljas på export, utomlands fanns ännu fler bensinvarianter.

      Per Gillbrand åkte flera gånger över med båt till England för att modifiera motorer direkt i bilproduktionen, på Jensenfabriken i West Bromwich. Främsta problemet var vaccumförställningen som man tvangs kopplas ur, eftersom kolvarna skramlade vid högtändning. Det är därför en äkta B 18 B inte har vacuumklocka på tändfördelaren!

      Per Gillbrand beskådar världens första B18-motor under utprovningarna.
      Per Gillbrand beskådar världens första B18-motor under utprovningarna.

      Eftersom B18 hade högre intern friktion än föregångaren, blev också oljetemperaturen hög. Därför försågs motorn (i ”sportutförandet”) med oljekylare. Den diskformade oljekylaren satt ursprungligen fast med gummipackning mot motorn, men detta skramlade loss av vibrationerna, så istället gjordes spår i motorblocket, och oljekylaren drogs fast dikt an mot motorn och tätades med O-ring istället, något som visade sig hålla bättre.

      Gasreglagen på P1800 var besvärliga att få bukt med. En gaffel på gasaxeln nere vid torpden måste konstrueras om, den gled ur och gjorde att man ej kunde ge full gas annars. På denna tid fick man inte ha wire till gasreglaget.

      De fyrkantiga luftfiltren som P1800 försågs med i alla första början, sprack i plåten och togs raskt bort ur produktionen och ersattes med de runda.

      Generellt dök det upp fler problem vid volymtillverkning än i prototypverkstaden eftersom prototypmontörerna ofta var mycket duktigare än volymlinjemontörerna. Redan 1961 upptäckte man att vevhusventilationen gjorde så att det blev nedstänkt av olja på bakstammen, eftersom denna lutar bakåt på P1800. Man ville göra sluten vevhusventilation, men konstruktionschefen Stålblad sade nej, det hade fördyrat motortillverkningen.

      SU-förgasarna kallar Per Gillbrand för “otroligt intelligenta men ej helt stabila”. Lite klagomål dök upp under produktionen. Erling Kurt och Gillbrand satte Weberförgasare på en P1800, och åkte ner till Weber i Bologna, men där hade man hade knappt hört talas om Volvo. De blev lite mer intresserade när de hörde talas om Volvos exportplaner till Amerika. Webrarna krävde gummipackning för att sitta stadigt. De var väldigt slabbiga (flottörnivå m m), så det spåret lades ner.

      Generellt är motorvibrationer ett elände för förgasarnas funktion – de flödar.

      Insugsrörspackningen var ett annat problem, den mjukade upp sig med motorns vibrationer. Även med SU-förgasarna blev det för våldsamma vibrationer. Rune Franzén fick fram tillräckligt stabil stålkantad packning så småningom.
      Volvochefen Engellau och prins Bertil skulle vid ett tillfälle åka weberbaserad P1800 från Göteborg ner till Varberg. Gillbrand m fl fick sätta upp servicepunkter (utposterade servicemekaniker) längs vägen eftersom man var osäkra på funktionen!

      Dörrarna läckte, man borrade dräneringshål. Jensenbilar togs hem till Sverige och byggdes om på en provisorisk lina. Detta var innan P1800S började tillverkas på Lundbyverken.

       Fredrick Beste från P1800-klubbens intervjuar Per gillbrand i dennes hem 2005-09-24.
      Fredrick Beste från P1800-klubbens intervjuar Per gillbrand i dennes hem 2005-09-24.

      Hemlighetsmakeriet med utvecklingen av B18 var stort, man var på Volvo nästan sjukligt rädda för att information skulle komma på avvägar. Inga ritningar fick märkas med ”B18” utan istället användes ”X2B16” som projektnamn.

      Summa summarum så blev konstruktionen oerhört stabil och långlivad. En amerikansk biltidning beskrev B18-motorn i P1800 som ”bullet-proof”. Och visst skänker det extra glamour över bilen att en av landets namnkunnigaste motorkonstruktörer ligger bakom dess motor?

      Fredrick Beste

       Denna artikel publicerades i Klubbtidning nr 1-2006 där du kan läsa den i sin helhet samt se samtliga bilder till denna artikel.

      Konsten att köpa….

      … En P1800 till rätt pris!

      Att köpa en P1800 är mycket svårt med tanke på att det finns så gott om dåliga bilar på marknaden. Vid ett köp gäller det verkligen att se upp vad man köper, så man inte blir lurad. Alltför många bilar köps till fel priser. Står du i begrepp att köpa en P1800 och är osäker? Ta då hjälp av någon som kan P1800 så att du inte riskerar att göra en dålig affär!

      Det finns rostiga originalbilar, dåligt renoverade bilar och många ägare har ofta har en helt felaktig uppfattning om priset.

      Att renovera en dålig bil medför mycket stora kostnader, under en lång tid har prisskillnaden varit alltför liten mellan dåliga och bra bilar. Under senare år har dock dåliga bilar blivit billigare och bra bilar dyrare.

      Det finns ca 1500 avställda bilar i Sverige och som det inte händer så mycket med, vilket vi i klubben tycker är synd. En bil skall rulla för att må bäst och det borde gå att göra många av dessa bilar kördugliga.

      Det är inte lönsamt att renovera en bil med upprostad kaross, en sådan, om den är relativt komplett, är bättre att sälja i delar och man kan då få ut ca: 15 000 – 20 000:- Köper man en bil för demontering, får ett sådant objekt ej kosta mer än 8 -10 000:-

      Under de sista åren, har jag sett ett antal bilar, där ägarna begär 20 -25 000:- men där rätt pris borde ha varit 8 -10 000:-. Jag har sett en ”färdig bil” där man begärde 80 000:- men där rätt pris snarare borde ha varit 25 – 30 000:-. Att betala 80 000:- för dåligt renoverad bil där rätt pris borde ha varit hälften känns inte kul.

      Det är originalbilar som betingar det högsta priset, alla avvikelser från originalskick sätter ned priset, motsvarande den kostnad som det kostar att återställa bilen till originalskick. Naturligtvis finns det folk som vill ha ombyggda bilar och ingen skall klandra dem för detta, problemet kommer då bilen en dag skall säljas: Priset. Det finns ett bilmärke, Porsche, som för 20 – 25 år sedan betalades med ett högre pris som ombyggda med skärmbreddare, spoilers o.d. från kända leverantörer. Idag är dessa totalt iskalla.

      Priset på en 67:a i originalskick som denna bör ligga på ca 85 000:-. Foto: Stefan Sliwienski
      Priset på en 67:a i originalskick som denna bör ligga på ca 105 000:-. Foto: Stefan Sliwienski

      Vad skall man titta efter?
      Det minsta problemet är det maskinella, motor, växellåda, bakaxel, det är standarddelar som finns på Amazon och 140 serien, och kostar ej alltför mycket att renovera, likaså bromsar, framvagn. Det som är dyrt att renovera är kaross och inredning. Blankdelar och inredning går jag ej in på då de är väl synliga och lätt bedömningsbara.

      Om vi börjar med karossen, vad skall man titta på? Jag vill påstå att 9 bilar av 10 där det är bytt framskärmar på, är felgjorda reparationer, Det är mycket dålig precision på nya framskärmar pga gamla, slitna pressverktyg, vilket kräver modifieringar för att få dessa att passa.

      Det som är viktigt att kolla är att springan mellan skärmar/motorhuv och skärmar/dörrar är jämn hela vägen, ca: 5-6 mm. Se till att inga skarvar är igenspacklade. Kontrollera skarven mellan framskärmar bottensvällare, bakskärm/bottensvällare, (Bottensvällare är fackuttrycket för plåten under dörrarna), skarven mellan front/framskärm, mellan strålkastare/blinkers, skarven under blinkers mot frontplåten, likaså skarven mellan bakskärm/bakplåt, under baklyktan. Det är vanligt att man felaktigt spacklar igen dessa skarvar, men man vet ju aldrig vad som döljer sig under dessa. Ett annat ställe att vara uppmärksam på är skarven i bakkant på framskärmarna mot vindrutan. P1800:s kaross ej är speciell vridstyv vilket man märker om man hissar upp karossen på en sida i fram- eller bakkant. Man märker då att dörrlåset ej passar perfekt mot dörrnäsan i stolpen. Om nu skarven är spacklad med plastspackel istället för tenn vid ett skärmbyte, spricker den lätt eftersom karossen rör sig

      En av de största konstruktionsmissarna Volvo någonsin gjort, är att man har pressat in en list av skumgummi mellan framskärmen och förstärkningsbalken under skärminfästningen. Trots att listen är indränkt med någon typ av asfaltlack, så tar den åt sig fukt med följd att rosten bryter igenom framskärmen. Finns listen kvar så tag bort den. Visserligen får man en öppning i bakkanten direkt mot kupén och denna måste tätasmed ett kitt som ej tar åt sig vatten.

      Om vi håller oss kvar i framkanten och tittar in under skärmen så rostar även förstärkningsbalken (balken under framskärmens infästning), är denna lagad utan att skärmen har lossats är det näst intill omöjligt att utföra en godtagbar reparation. Överkanterna på främre hjulhusen mot förstärkningsbalken är rostfällor och upptäcks bäst från motorrummet.

      Ett annat rostbenäget ställe är i bakkanten på framskärmen, bakom den lucka som sitter bakom framhjulet. Ofta är det ej helt tätt mot framskärmen vilket lätt leder till att sand och smuts kommer in bakom luckan och bildar en rosthärd som knäcker framskärmen.

      Vi går vidare bakåt
      Balken under dörren, bottensvällaren, består av tre stycken plåtar.  Mellan dessa plåtar sitter en kraftig ramdel, Tidigare kunde denna del, komplett bottensvällare, köpas, med den har utgått. Bottensvällaren kan vara i mycket olika skick, allt från totalt upprostad, till endast rost i ytterplåten. För att byta ytter-plåten på rätt sätt måste såväl fram- som bakskärm lossas, detta sker sällan, med tveksamt resultat som följd.

      Bakskärmkanterna är ofta rostiga. Om dessa är lagade så har man ofta använt Amazons skärmkanter, dessa har ej samma radie, för att fixa till detta har man knäckt dessa, med följd att rundheten ej är perfekt. Bakstycket är ofta rostigt i nederkant, även den smala förstärkningsplåten på insidan.

      Tvärbalken under kylaren, samt de korta tvärbalkarna med domkraftsfästet är ofta rostiga. Även de längsgående balkarna rostar, speciellt i böjen mot främre golvplåten. Golvplåten rostar oftast mot bottensvällaren, samt mot den korta tvärbalken. Bakre hjulhusen rostar mot bakskärmen, ev skador upptäcks bäst från bagagerummet.

      P1800S 65. Foto: Arne K, Norge
      P1800S 65. Foto: Arne K, Norge

      Ytterplåtarna på dörrarna är ofta lagade i nederkant, kolla plåtarna från olika håll för att upptäcka ev. felaktig böjning.

      Rost förekommer ofta i strålkastarhus, tag bort yttersargen för att kolla.

      Kåpan för baklyktorna rostar, detta upptäcks bäst från bagagerummet, om man tar bort pappstyckena.

      Om bilen är körbar, bör man naturligtvis även kontrollera funktioner såsom instrument, överväxel, bromsar, lyssna efter oljud i bakaxel, synkronisering i växellåda, handbromsfunktion, glapp i styrinrättning, stötdämparfunktion etc

      Jag har jobbat med reservdelar för Volvo i 44 år och baserar denna artikel på egna erfarenheter, själv har jag bytt framskärmar och frontplåt på två stycken P1800 och har även skrotat en mycket rostig 72E. Nu är jag pensionär och kör, sedan trettio år tillbaks, en röd 72.a E som är helt orörd,

      Lycka till med ditt bilköp!

      Bosse Oscarsson, 2003 (Uppdaterad 2014)

      Liten prisguide:

      Ungefärliga marknadspriser i Sverige, baserade på annonspriser, priser på sålda bilar, under de sista två åren, per årsmodell. Priserna avser fina orenoverade originalbilar eller fint renoverade bilar. Dock ej superfina orenoverade originalbilar, dessa finns sällan till salu, och kostar, i regel, betydligt mer.

      • 1965 års modell: 85 000:-
      • 1966 års modell: 80 000:-
      • 1963-64 års modell: 100 000:-
      • 1961 års modell: 110 000:-
      • 1967-68 års modell: 105 000:-
      • 1969 års modell: 110 000:-
      • 1970-71 års modell: 125 000:-
      • 1972-73ES: 130 000:-
      • 1972E: 175 000:-
      • För automat, dra av : 15 000:-
      • För högerstyrd, dra av: 20 000:-

      Reservdelspriser, S och E bilar samt ES där samma delar förekommer. Priserna är från Januari 03 och höjningar har skett sedan dess.

      • Framskärm: 7 200:-
      • Bakskärm: 9 600:-
      • Frontplåt : 18 200:-
      • Bakstycke: 4 700:-
      • Stötfångare, komplett inkl gummi och skenor, exkl bärjärn:10 500:-
      • Grillsarg: 4 800:-
      • Blinkers, fram kompl: 2 000:-
      • Hus, baklykta: 2 000:-
      • Hus, nummerplåtsbelysning: har utgått
      • Sats, blanklister på sidor fr.o m. 67: ca 4 000:-
      • Sats, blanklist vindruta: 1 400:-
      • Sats, blanklister bakruta: 1 400:-
      • Blanklist, takränna st: 1 050:-
      • Rep, plåtar till fram och bakskärmar: 10 000:-
      • Stolklädsel, skinn, 2 stolar: 7 500:-
      • Dörrklädsel 1 sida inkl kåpa armst: 1 650:-
      • Sats, mattor: 3 500:-
      • Stoppning, instrumentpanel övre: 4 300:-
      • Hellackering: 25-30.000:-
      • Bottensvällare: 3 700:-
      • Bottensvällare (Tröskelplåt) yttre: 1 500:-

      Artikeln uppdaterad 2014-07-06