Både i nummer 1 och 2 2017 av vår klubbtidning har styrelsen efterlyst understöd med it-arbete och redaktörskap. Undertecknad har anmält sitt intresse att bistå redaktören för tidningen med att skriva.
Vår tidning blir inte bättre än vad vi själva gör den till, och alla har något att berätta. Här kommer några rader om vem jag är, hur just du kan/skall bidra. Jag är assistenten, sidekicken, till dirigenten, det vill säga redaktören.
Jag är 61 år fyllda och det också livet som glad pensionär. Den ynnesten har vi som yrkes-officerare att gå med tjänstepension vid 61. Visst, det är lägre lön men 100% frihet, något att inte förakta. Bor sedan fjorton år tillbaka i Falun där jag också arbetade i tio år innan jag för fyra år sedan tvingades byta arbetsort på grund av organisationsförändringar. De sista fyra åren i Enköping, men valde att pendla, rotad som jag är i Falun. Lever ett unikt liv, i det avseendet att vara ensamstående utan barn.
Skriva är skoj
Mitt intresse för att skriva har funnits i hela mitt liv. Tydligast drabbade det min fröken på gymnasiet som nästan hatade mina uppsatser på 17-18 A4-sidor, nästan genomgående om att uppdatera henne om utvecklingen i Watergateskandalen tidigt 70-tal. Slutomdömet i gymnasiet blev väl ungefär ”jag gillar inte ditt val av ämne (ofta fanns ju ”valfritt ämne” med), men jag måste ändå böja mig för din förmåga att uttrycka dig i svenska språket.
Jag fick åter användning för detta när jag arbetade i Falun. Under de tio åren ansvarade jag för rekryteringen till hemvärnet samt var totalansvarig information. Det innebar 100-tals med artiklar på vår webbsida, även reportage som jag skickade in till Tidningen Hemvärnet, Försvarsutbildaren, Försvarets Motortidning samt Försvarets Forum. 2009 hade jag till och med ett fem-sidigt resereportage om Peking i ett lördagsmagasin i Dalarnas Tidningar.
Jag gick också några media- och skrivarkurser för att utveckla hantverket. Det är stimulerande att formulera sig, helst så att alla sinnen berörs på något sätt. När chefredaktören för Tidningen Hemvärnet gick i pension hade han varit min mentor i sex år, ägnat hela sitt 40-åriga yrkesliv åt journalistik på olika ställen och tidningar/publikationer. Några år senare dimper det ner en bok hemma i Falun, hans memoarer skrivna för barn och barnbarn. På sidorna om tiden inom hemvärnet omnämns två vad han kallade ”lokalredaktörer”. Jag var en av med ”stor fallenhet för journalistik”. Därför vågar jag kasta mig ut i detta.
Alla kan
Alla kan bidra. Det jag möttes av i Falun var framför allt två invändningar när det gällde att få in materiel. Den ena var ”det är inget att skriva om”. Det är det säkert, men det är en bra sköld att krypa in bakom för att skydda sig. Hört om begreppet storytelling? Berättandet. Till och med företag, politiker etcetera använder sig av berättande, storytelling, för att framföra sitt budskap. Att exemplifiera budskapet genom att berätta en historia. Det skall vi också göra inom P1800-klubben.
Var och en av oss har säkert många historier att berätta, men vi krånglar till det och funderar för mycket. Det behöver inte vara någon doktorsavhandling eller nobel-föreläsning för att publiceras. Det enkla är oftast det bästa och lättaste att ta till sig. Precis som Clausewitz sa om kriget; ”i krig är endast det enkla möjligt”.
Den andra invändningen jag mötte var ”jag kan inte skriva”. Anordnade endagars skrivar-kurser några gånger för att knuffa på för att om möjligt riva några hinder. Det är här min roll kommer in. Förutom att jag själv ”jagar” berättelser via kontakter, hörsägen etcetera så hjälper jag dig med att skriva. Vi tar ett snack på telefon och utifrån det skriver jag ihop historien. Du bidrar med någon/några bilder, och vips så är det klart. Svårare än så behöver vi inte göra det.
Kom igen nu!
Hör jag inget kanske jag ringer upp. Ett hot? Nej, ett löfte.
Kontakta mig!
Mina kontaktuppgifter är; PG Eklöf, Kopparvägen 37, 2tr, 791 42 Falun, pg.eklof@telia.com och 070-53 293 66. Skicka brev eller helst mail eller ring om din idé, tips, story så börjar vi där.
Tillsammans skall vi göra vår klubbtidning till den vassaste i landet.
Text/foto; Ass red PG Eklöf
I ungdomsåren spelade Sir Roger riddaren Ivanhoe. Något senare i karriären bytte han sin 1 hästars vita fyrhovade springare mot en likaledes vit men nu fyrhjuls 100 hästars Volvo P1800. Kombinationen skapade tv-historia, för att säga det milt.
Volvos museum i Arendal har flera P1800 bilar – en del utställda, andra i lager. En av lagerbilarna fick jag låna en vacker och solig sommarmorgon. Lyckan var total eftersom det här är en av mina absoluta favoriter på fyra hjul, så förväntningarna var på topp.
Efter en stund måste chokeknappen in. Fortfarande är motorn lite kall och tomgången förblir ostabil när vi bromsar ner till stopp vid första vägskälet. Bromsar ja! Hejdarna är mjuka. Stoppkraften känns lite klen vid normal högerfotskraft. Förmodligen finns två lägen på detta, med trumbromsar utrustade, fordon. Antingen trampas bromspedalen ner lugnt och sansat och då är inbromsningen lugn och sansad, eller så står man på pedalen och då blir inbromsningen… tja, lugn och sansad, typ. Den som vill panikbromsa får väl, likt Fred Flinta, sätta hälarna i marken!
.
längst ned till höger.
längst ned.
.
om du vill stoppa eller pausa den automatiska fotograferingen. Tryck på Pausa 
Denna sida kan endast läsas av betalande klubbmedlemmar och, i vissa fall, endast av Klubbstyrelsen
Nu kan du logga in med Facebook
