Ja den frågan har jag, ägaren till ”Lady In Red” – en röd skönhet från 1967 med ch nr 23829 och reg nr EJP 839. Har funderat på vad som gör att man tycker om denna bilmodell ?
Det finns många orsaker att tycka om Volvo P 1800 , bilens historia , dess design – en tidlös skapelse av Pelle Petersson. Nu undrar medlem nr 6965, Ulf Andersson, om några andra medlemmar skulle vilja berätta om sina tankar och upplevelser om denna fina bil!
Ulf Andersson, en snöig dag den 22 /11 2017
Denna sida kan endast läsas av betalande klubbmedlemmar och, i vissa fall, endast av Klubbstyrelsen
Om du tillhör någon av dessa kategorier måste du först logga in med dina medlemsuppgifter här under eller i panelen.
[box type=”warning” ]
Kontrollera dessa punkter INNAN du kontaktar oss!
Är du klubbmedlem, kan svara ”Ja” på frågorna ovanför men inte får tillgång till innehållet TROTS att du har loggat in – skicka oss din mailadress samt medlemsnummer via formuläret här under. Se till att du är inloggad INNAN du använder detta formulär!
Fordonet måste dock ha en godkänd kontrollbesiktning under den senaste 24 månaders perioden, den 2018-05-20 enligt Marcus på Carspect AB Storängen Karlskoga, för att bli besiktningsbefriad!
Klart med nya besiktningsregler för veteranbilar som inte behöver kontrollbesiktigas, enligt Classic Motor. Klart med nya besiktningsregler den 2018-05-20!
Standardtipset som fortfarande gäller: Häll i en flaska K-sprit inför besiktningen!
Godkänd utan anmärkning i sista besiktningen den 2017-10-06! Tack Tommy Lekström för bra Service!
Besiktningsprotokoll från Carspect AB den 2017-10-06 för röd P1800 med chassinr 11795! Det står i besiktnings-protokollet att nästa besiktningsperiod är till 2019-10-31? Besiktningsmannen på Carspect AB sade att Trafikverkets datorsystem inte har hunnit uppdateras då besiktnings-befrielsen gäller från 2018-05-20!
Besiktningsmannen sade att jag är välkommen på frivilliga tester även efter den 2018-05-20! Eventuella fel och brister skrivs då ut på papper men rapporteras inte in till Trafikverket!
Priset för ett frivilligt test är samma som för en vanlig besiktning!
Mer information om besiktningsbefrielse finns på Transportstyrelsen: Nya besiktningsregler den 2018-05-20!
Ha en bra dag!
Med vänlig hälsning Michael Bengtzing, P1800 medlem 6942
(Kör röd P1800 -64 #11795 och vit P1800 -65 #16066. )
I sommar 2017 har jag haft en mycket fin sommar med mina två P1800: en E samt en ES.
Jag och min fru Beata hade en underbar färd i juni med vår CEM 843, P 1800 ES från Ronneby till Kristianopel, den gamla gränsstaden mellan Sverige och Danmark.
Det var vid ett tillfälle ett följe på 10 bilar efter och när vi stannade för lunch så stannade 8 av tio följebilar för att ta foton och de ställde frågor om P 1800 bilar. Inte nog med detta, av de 8 som stannade i följet var 5 från Holland 1 vanlig bil och 2 från Tyskland 1 vanlig bil och en äldre herre i en Volvo 965 från Sverige!
Vi hade lunch i en god time och ett mycket trevligt samtal med alla entusiaster av Volvo P 1800 bilar. Mannen med Volvo 965 var också en riktig Volvoentusiast. Allt från P 1800 till svensk midsommar.
Vad säger den har historien, jo att vi, i P1800 klubben, skall vara rädda om våra fina bilar och köra med dem när vi kan. Ni kommer säkert ihåg min historia för några år sedan när jag berättade om vinterreportaget i Brügge. Vi hoppas nu att komma med en av bilarna till klubbens jubileum som snart kommer upp. Vi bor i Brügge, Belgien men har också hus i Blekinge. När jag är uppe i Göteborg nästa gång skall jag besöka Volvomuséet igen. Jag är ofta i Göteborg i tjänsten.
Nu önskar jag, Sven-Åke och min fru Beata, er alla en mycket fin P 1800 höst och vi syns och hörs!
Bästa hälsningar,
Sven-Åke Johansson, Medlem 242.
2011 anordnades den första endagsträffen i ”Runt-serien” med Siljan Runt. Den 12 augusti 2017 genomfördes den sjätte träffen Hälsingland Runt.
Besöksmålen var före detta flygflottiljen i Söderhamn och lintillverkningen i Växbo, två historiskt viktiga verksamheter både lokalt och nationellt.
Runt-turerna har tidigare år gått i Gästrikland, Dalarna, Uppland och Västmanland. Vid förberedelserna av Hälsingland Runt undrade vi om det skulle vara för långt att åka till Hälsingland med tanke på att tidigare års deltagare ofta var från närområdet eller kom söderifrån. Ett 20-tal bilar och cirka 35 personer mötte upp vid Flygmuséet i Söderhamn. Glädjande var att vi var väl så många som tidigare år och med deltagare allt från Nordmaling till Stockholm.
1998 avvecklades flygflottiljen F 15.Flottiljen upprättades efter krigsslutet 1945. Flygmuseet har byggts upp och drivs av F 15 kamratförening. I flygplanshallen visas alla krigsflygplan som varit stationerade på flottiljen. F 15 startade som en jaktflottilj för att under 60-talet övergå till att vara en attackflottilj. Av den anledningen finns många flygplanstyper att beskåda på muséet.
Jaktflygplanet J 21 följdes av J 28 Vampire och därefter J 29 Tunnan. Efter flottiljens ombeväpning till attack kom A 32 Lansen därefter som sista flygplanstyp kom AJS 37 Viggen. Förutom flygplanen visades flottiljens övriga verksamhet på ett mycket intressant sätt. På muséet finns också en flygsimulator där man kunde pröva sina färdigheter som stridspilot!
Vi möttes av trevliga och kunniga guider samt gott fika efter morgonens P1800 färd till Söderhamn. Vädret var som vanligt – bra P1800 väder.
Efter stridsflygets historia satte vi oss i P1800 cockpit och lyfte mot lunchen. Den avnjöts vid Bollnäs golfrestaurang strax norr om Kilafors.
Därefter sattes färd mot Växbo Lin 13 km NO om Bollnäs. Linhantering har funnits sedan 500-talet i landet. Linet bidrog starkt till Hälsinglands välstånd främst under 1800-talet, och möjliggjorde praktbyggen som numera benämns ”Hälsingegårdar” (vackra bondslott). Många av dessa Hälsingegårdar finns numera med på UNESCO:s världsarvslista. Det måste ha varit vackert längs Ljusnans dalgång när linet blommade i blått.
I Växbo Lins vävfabrik startade guiden Malin några vävmaskiner. Med stor förundran kunde vi beskåda hur otroligt fort det kan gå att väva. Maskinen är stora, bullriga och dammar mycket så placeringen hemma i bostaden kan bli ett problem för den som funderar på att byta ut sin vanliga vävstol!Många syntes köpa Växbo Lins disktrasa, bra som present om inte diskbänken därhemma är full av disk.
Dagen avslutades vid Växbo café och bageri med en god och näringsrik kaka efter innehållsrik och trevlig dag i Hälsingland.
Text & Foto: Börje Wallgren
På lördagen, under min resa från Östhammar ned till årets sista lokala P1800-träff i Gnosjötrakten,regnade det till och från och visst undrade man då hur söndagsvädret skulle bli under vår träff.
Min oro var dock obefogad, uppehållsväder och tidvis sol under hela dagen, först när vi skildes åt så kom regnet men då var vi klara med vårt intressanta program.
Dagen började med ett besök vid Töllstorps industrimuseum i Gnosjö och efter att först bjudits på kaffe med tilltugg så blev det därefter en rundvandring med guide tillolika småindustrier vackert belägna vid ett vattensystem i trollsk skog. Industrin här bearbetade framför allt metalltråd som man drog till önskad dimension i en vandring som drevs av en person för att så småningom övergå till att drivas av ett vattenhjul. Tråden användes sedan till att producera olika produkter som exempelvis vispar, hårnålar och råttfällor. Det fanns även ett väveri för metallduk.
Efter ett kort besök vid Marieholms bruk där det historiskt har varit ett valsverk och produktion av jordbruksmaskiner. I modern tid är Marieholm mest känt för plastbåtstillverkning som numera har upphört.
Efter lunchen så bar färden av till Åminne Bruksmuseum söder om Värnamo. Här gavs deltagarna möjligheten att själv välja färdväg till bruket, asfalt eller grus. Till min förvåning valde nästan alla alternativet grusväg!
Bruket har en mycket intressant historia som sträcker sig från början av 1800-talet till nerläggningen på 1990-talet. Det var ett komplett bruk med förädling av sjömalm, som kom från den intilliggande sjön Vidöstern, och tillverkning av järntackor till gjutning av färdiga produkter.Alla blev engagerade i historien om bruket och det tack vare våra kunniga guider. Som avslutning på besöket och dagen bjöds det på kaffe och kaka.
Till den här trevliga träffen kom det 13 bilar och 24 personer.
Ett stort tack till Mats Skogsfors som hade arrangerat dagen med de intressanta besöken och nu vet vi alla vad Gnosjöandan betyder.
Text och foto: Bo Torvestig
Bilder:
Dagen börjar tidigt när man svarar för en så stor dag för vår klubb. Redan 5.30 så var jag på plats i morgondimman och soluppgången och då var jag ganska ensam på det stora fältet frånsett alla marknadssäljare som kom redan på lördagseftermiddagen.
Tält och shopartiklar kom snart på plats och allt var klart när den första bilen rullade in.
Även mina hjälpredor under dagen anlände i god tid, det var Leif Hedström, Peter Akej och Jari Aunala som gjorde att dagen flöt på smidigt och vi kunde ta hand om alla besökare.
I år hade vi en egen plats för vår klubb och den blev under dagen helt fylld av P1800-bilar, totalt var vi 26 st bilar vilket var det största antal vi varit i Eskilstuna, frånsett då vi var inbjudna att ställa ut i Hangaren för två år sedan.
Det blev en gemytlig dag med mycket bilprat och umgänge med medlemmarna. Automobilhistoriska Klubbens Eskilstuna-sektion bjöd på underhållning under dagen med konstflygning i den högre skolan av svenska mästaren i konstflyg, modellflyguppvisning och helikoptrar i formationsflygning av Armén.
Vi fick också besök av redaktören för TV-serien Bil & Båttokig, Bobo Ericzén, som kom i sin uppgraderade P1800 vilket väckte stort intresse och många frågor till Bobo.
När dagen började närma sitt slut så lämnade bilarna vår uppställningsplats och det blev dags att packa ihop tält och shopartiklar för denna gång.
Det blev en mycket lyckad dag för oss i det soliga vädret och vi kunde notera tre st nya medlemmar samt försäljning av klubbartiklar.
Tack alla ni som kom i er bilar och på återseende nästa år!
Text och foto: Bo Torvestig
Fler bilder:
1960 beställde dåvarande Volvochefen Gunnar L. Johansson några exklusiva klockor till sina 15 högst uppsatta underchefer. Han bad klocktillverkaren Heuer att tillverka dessa efter hans specifikationer. Klockan som blev resultatet av denna beställning såg ut som på bilden. Vilka som fick denna klocka och var dessa kan finnas idag är osäkert, någon som vet?
Klockan är en klassisk Carrera från 60-talet och har en vacker svart urtavla med vita tidsmarkeringar. I stället för Heuers emblem som normalt fanns under 12:an placerades Volvos logotyp på denna plats och Heuer-märket fick flytta på sig och hamnade i den mittersta lilla månadsvisaren.
Denna klocka, som drogs upp för hand och som specialbeställdes, är väldigt sällsynt och eftertraktad i dag. Om man kan hitta detta exemplar får man betala minst 25 000:- men man kan nog säkert påstå att man knappast kommer att se någon sådan klocka ute för försäljning.
Jag ville ha en sådan klocka!!!Efter mycket googlande kunde jag givetvis inte finna något ex till salu. Vad gör man då? Jo, man försöker åstadkomma en klocka som är så lik denna som möjligt. Hur? Ja, läs vidare!
Om man nu inte kan tillverka en klocka kan man i alla fall göra sin klockas urtavla så lik originalet som möjligt. Och om man då råkar ha en smartklocka av märket Samsung är detta en relativt enkel sak.
Med hjälp av programmet Gear Watch Designer har jag lyckats åstadkomma det du kan se på bilden här intill.
Urtavlan är gjord med hjälp av Photoshop och klockfunktionerna har lagts in med hjälp av programmet Gear Watch Designer.
Klockan då? Ja, den heter Samsung Gear S3 och finns att köpa i de flesta teknikaffärer som t.ex Elgiganten, MediaMarkt m.fl. Denna klocka visar inte bara tiden, den är en länk mellan dig och din telefon och den har en otroligt mängd egenskaper, allt från att kunna ta emot samtal med till att ge dig information om hur många steg du tar på ett dygn. Läs mer HÄR!
Jag roade mig t.ex. med att göra en urtavla med P1800 anknytning, se bilderna längre ner. Vill man byta till en annan urtavla har man dessutom tusentals färdiga att ladda hem gratis eller köpa och ladda ner för några få kronor om man nu inte väljer att göra en själv. Min urtavla finns inte att köpa via Samsung men jag kan skicka dig Gear Watch Designer-filer om du är intresserad.
Vill någon veta mer är det bara att skicka en rad till mig. Min mailadress har du HÄR
Ulf Selstam
Lördagen den 3 juni var det strålande sol och denna försommars normaltemperatur 10º, när jag och min co driver Kjell-Åke Larsson styrde kosan mot Vännäsby.
I Vännäsby finns en entusiast som varit med i klubben sedan starten, Conny Sjölund. Om Conny och hans P1800 historia kan ni läsa i nummer 2-2014 av P1800 magasinet. Conny och hans fru Ingegerd hade bjudit in till träff, och samlingen skedde vid Connys stora garage. 13 bilar med chaufförer och passagerare samlades på gårdsplanen , där vi gick runt och tittade på alla härliga ekipage. Efter en stund var det dags för kaffe m.m som inmundigades vid uppdukade långbord inne i en del av garaget, med portarna öppna och en sol som försökte värma oss. Medan vi fikade så hälsade Conny alla välkomna och sedan presenterades alla bilar och ägare.
Conny var, stunden till ära, iklädd en keps som medlemmar fick när P1800 klubben var nystartad. Jag kan väl tycka att kepsarna som Bo Torvestig hade med sig till försäljning är aningen vackrare, men kul att se hur det såg ut i slutet av 70-talet.
Vid fikat satt jag mitt emot en helt nybliven P1800 ägare vid namn Robert Marklund, Skellefteå. Robert har köpt en -65:a som är renoverad för 40 år sedan. När Robert skulle fylla i medlemsansökan kom han till punkten chassienummer men visste inte vilket det var. Eftersom jag också har en 65:a sa jag att det är väl i närheten av mitt ch.nr 14388. Vi gick ut och tittade, och Roberts 65:a hade 14338. En halv siffra och 50 ex skilde. Lite festligt, åtminstone i min lilla värld.
Medan vi fikade kunde vi genom en dörr ana vad som väntade inne i huvudgaraget. Genom dörröppningen såg vi en nästan färdigrenoverad Amazon och på lyften ovanför en helt rensad och nästan färdigsvetsad röd PV sport. Conny bjöd in till botaniserande i det stora garaget, som han lyckats fylla till bredden med diverse fordon och delar. För oss entusíaster är det som ett godishus. Var Conny får energin ifrån vet jag inte, men det sitter inte fast. Objekten inte bara rivs, dom blir färdiga och dessutom mycket vackra. Bra jobbat!
Efter denna trevliga start på dagen så var det dags för avfärd mot Vindeln och lunch vid Renforsen. Vägen dit färdades vi genom vacker landsbygd i lagom tempo. De lyckliga bybor som var ute fick, för första gången, skåda en P1800 kortege i Västerbotten, jag tror dom blev glada.
Väl framme satt vi i ett inglasat uterum och åt, samtalade och tittade på den forsande Vindelälven nedanför, mycket vackert. Min och Kjell-Åkes bordskamrat var en trevlig man vid namn Martin Markstedt, Kåge. Martin äger sedan 40 år en fin, vit P1800-64. Den är något trimmad, har 5,5 tums fälgar och en fin 30 år gammal lack som Martin lade utomhus. Det kunde man inte tro, men enligt Martin är det en och annan fluga i lacken…. kanske receptet för att en lack ska vara så fin efter 30 år.
Efter lunch blev det avfärd på nya fina vägar mot Vännäs motormuseum. På dessa vägar fick min co driver Kjell-Åke nu chans att ta P1800 licens. Det klarade han med bravur, troligen för att han var Amazonägare i ungdomen. Jag kunde tydligt känna att han smittades av P1800-ans GT utstrålning när han varvade ut på växlarna. Dessutom snabba växlingar, som den korta spaken inbjuder till, troligen mycket snabbare än på Amazontiden med ”långspaken”…
Framme vid Vännäs motormuseum mottogs vi bl.a av Göran Jonsson som berättade historien om hur motormuseet, som är inrymt i en gammal flyghangar, kom till för ca 25 år sedan. Det krävs entusiaster med ett stort engagemang för att genomföra något sådant. Tur att entusiaster finns. Efter det fick vi gå fritt och titta och det finns verkligen något för alla i detta museum. Förutom bilar finns lanthandel, motorcyklar, mopeder, cyklar, flygplan, båtmotorer, stora motorer, massor med kuriosa m.m. Ett levande museum, ej stelt och sterilt, väl värt ett eller flera besök om ni har vägarna förbi.
Efter rundvandringen i museet fanns det färdiggrillade hamburgare utanför, mycket uppskattad. Vi stod där och njöt i solen samtidigt som vi värmde oss vid grillen…. Mätta och belåtna efter en härlig dag var det dags att runda av och styra kosan hemåt. Vissa hade någon kilometer, Kurt Sjöström hade ca 30 mil till Storuman. Han har en röd 65:a som han egenhändigt renoverade för 25 år sedan och den används flitigt. Kul! ”-Storuman, he ä ju långt” ”-Nä, hä jer int se farlit” Nej, farligt är det inte men jämfört med mina 3 mil är det ganska långt. Kurt och hans sällskaps hemfärd avlöpte utan problem, gäller bara att se upp för alla fartkameror när man kör sportbil.
Stort tack till Conny och Ingegerd för en mycket trevlig och välordnad träff.
/Jonas Bergström, Umeå
Av en slump hittade jag en hemsida i Kina där man kan beställa modeller i skala 1:43 av P1800. Givetvis beställde jag tre olika modeller – här är mina intryck
Den första modellen av de två jag beställde kom efter 26 dagar vilket är ganska normal leveranstid. En P1800 Cabriolet är lite speciell då denna bil aldrig serietillverkades. Det fanns dock företag som byggde om serietillverkade bilar på detta sätt och i Sverige rullar det ett par stycken fortfarande.
Modellen i skala 1:43 levererades i en prydlig utställningsdisplay i klarplast, bilen är fäst med en liten skruv från undersidan och kan tas loss med en specialmejsel från sitt fundament. Tyvärr fanns ingen skylt med bilens namn på displayens kant som man ofta ser på liknande modeller.
Bilen sägs vara en P1800S -63 men med tanke på stötfångarens utseende borde det vara en 65:a Sidolisten har hockeyklubbform och detaljrikedomen är, i mitt tycke, riktigt bra, däcken har t.ex. tydliga mönster och såväl strålkastarglas som grill tål en mycket nära granskning.
Med tanke på att Minichamps modeller som man kan hitta på EBay ofta ligger mellan 400 och 1000:- är priset: 211:- ett riktigt fynd. Denna modell kan väl hävda sig i finish och detaljrikedom med dessa.
Denna bil fanns även i skala 1:24 för 353:- men detta exemplar har jag inte fått ännu. Endast ett fåtal ex fanns kvar i skrivande stund.
Den andra bilen jag beställde var denna vackra vita 63:a i samma skala: 1:43. Priset var något högre: 298:- inkl frakt och leveranstiden ett par dagar längre.
Till skillnad från Cabrioleten ovan var denna displayplatta försedd med ett volvomärke samt bilens namn (dock ej årsmodell). Men någon glasklar plastkåpa medföljde inte. Ändå pryder modellen sin plats i visningsskåpet!
Precis som den andra modellen är denna lika detaljrik och snyggt gjord.
Länk till hemsidan har du HÄR
Jag har handlat många gånger från Kina och förvånats varje gång att priset på att få varor hemskickade är så lågt. Visserligen tar det 4-5 veckor att få sina beställda varor men det kan det ju vara värt! Du kan hela tiden följa ditt pakets resväg, dag för dag, via en tracking-funktion som finns på hemsidan.
Betalning sker genom ett vanligt bankkort och, i vissa fall, även via PayPal. Det man skall kontrollera är att butiken använder sig av en säker server, dvs adressen skall börja med: https://www.
Handlar du från Kina skall du vara medveten om att den svenska tullen KAN komma att ta betalt för moms och tullavgift. Gardera dig genom att räkna upp priset med ca 30% När det gäller enstaka mindre paket brukar dessa dock gå igenom utan några problem. Givetvis kan du lämna in en egen importförklaring och betala dessa avgifter i efterhand om ditt samvete bjuder dig till detta.
Tack vare Martin Walléns initiativ kunde vi åter igen träffas med våra stiliga P1800 bilar på härliga Gotland. Det är en magisk ö som lockar med sin vackra natur.
Vi samlades utanför Fridhems pensionat söder om Visby där Martin gick igenom dagens program som var ett besök på Stora Karlsö. Efter sedvanlig presentation startade karavanen av P1800 bilar ner mot Klintehamn. I täten körde Martin och med hedersuppdraget att köra sist Ingmar Danielsson. Detta var något som Ingmar uppskattade att få se när kopplet av bilar svängde i kurvorna, människor som stannade upp i sina sysslor och kor som förvånat slutade att beta och undrade vad som hände. Framme i Klintehamn var det en stund över för lite prat vid bilarna innan båten tog oss över till Stora Karlsö.
Vädrets makter var med oss på träffen. Efter en prognos tidigare i veckan med regn och blåst skingrades molnen och vi fick en helt underbar dag på ön.
Vi blev där guidade runt bland flora och fauna på historisk mark. Öns rika flora innehåller flera sällsynta arter som Karlsösallat, orkidéerna Adam och Eva och S:t Pers nycklar. Höjdpunkten var fågelberget där Tordmular och sillgrisslor häckade i tusentals. Berget var helt svart av fåglar. När sillgrisslans ungar ännu inte flygfärdiga ska lämna boet lockar pappan nere i vattnet och mamman manar på uppe vid boplatsen. Ungens feta mage och skelett av brosk skyddar då den kastar sig ut från klipporna och letar upp pappan. Endast 1% slår ihjäl sig vid nedslaget i den hårda marken. Pappan tar sedan hand om ungen tills den klarar sig själv. Silltrut, gråtrut, silvertärna och ejder är några andra fåglar.
Under medeltiden bröt man sten på Stora Karlsö. Det var Karlsömarmorn som var rik på fossiler och användes till dopfuntar i en del gotländska kyrkor.
Efter en 2 timmar lång guidad tur var vi tillbaka i hamnen där lunch väntade oss på restaurangen med den underbara utsikten mot havet. Tid fanns också för lite skön avkoppling i solen innan båten tog oss tillbaka till Klintehamn.
Martin tog oss sedan längs kusten mot Tofta till ett Stenugnsbageri där vi avnjöt en god kopp kaffe med bulle ute i trädgården.
På kvällen när solen sakta dalade ner i horisonten samlades vi till middag på Fridhem.
Efter middagen tackade Martin alla som deltagit och meddelade också att idéer för nästa år redan fanns.
Han överraskade dessutom oss alla med en liten present, pepparkakor. Julen är ju inte i antågande???? Det var emellertid inte vilka pepparkakor som helst utan P1800 pepparkakor som han tillsammans med sin kamrat Åke Uhlin bakat åt oss dagen till ära.
Vi ses nästa år.
Annelie Ahlman
Årets motorträff i Olofsfors den 17 juni 2017 slog rekord. I fjol kom omkring 225-250 fordon. I år räknade vi med att det kanske skulle kunna bli omkring 300 bilar som dök upp. Döm om vår förvåning, cirka 500 bilar kom! Extremt roligt!
Motorträffen i Olofsfors började med att tre entusiaster kom på att de skulle ordna en motorträff. År 2013 som var första året som träffen anordnades kom cirka 20-25 fordon. Evenemanget har, under de fem åren som träffen anordnats, vuxit för att nu vara uppe i cirka 500 bilar. Träffen är öppen för alla bilmärken. I år kom sammanlagt 80-85 Volvo bilar, varav 12-15 Volvo P1800.
Eftersom ingen av oss som ordnat med träffen kunde drömma om att det skulle komma så många bilar i år blev det lite kaotiskt ett tag då alla bilar anlände vid ungefär samma tidpunkt. Detta ledde till att när ungefär 300 bilar kört in på utställningsområdet fick vi börja omdirigera tillkommande bilar att köra en omväg på 5-6 km för att ställa upp bilarna på andra sidan ån, det vill säga utanför utställningsområdet. Vi hade oturen att vägverket under sommaren stängt av bron över Leduån för reparation. Det hade annars varit mycket lätt att lösa omdirigeringen av bilar. Men besökarna visade inga sura miner för denna utmaning utan var väldigt positivt inställda. Många positiva återkopplingar har inkommit efter träffen.
En av besökarna pratade med en av arrangörerna och sa att han tyckte att det var en väldigt fin utställning. Han blev mycket förvånad när han blev upplyst om att det område som han besökte endast var en tillfälligt upprättad finbilsparkering. Utställningen var på andra sidan ån!
Sommarträffen drivs idéellt, entré och parkering är gratis och träffen är öppen för alla bilmärken. Inkomsterna från försäljningen av hamburgare och dricka går till ishockeyföreningen LN 91.
Att så många kommer till Olofsfors beror mycket på den fina bruksmiljön. Den gamla bruksmiljön är bland de bäst bevarade i landet.
Träffen pågick mellan klockan 10-15 och till att börja med hade vi ett soligt och varmt väder. Men vid 13.30 tiden drog ett omfattande regnväder in. Detta ledde till att många besökare packade ihop och åkte hem. Många av Volvo utställarna var oroliga för att inte kunna komma upp från det område där vi hade vår utställning, men alla bilar kom upp utan missöden. Vi hade vår utställning på ett grönområde nere vid ån.
När träffen var avslutad började rallyt ”Klassikerrundan”, en sträcka på drygt 6 mil, som gick runt byarna i Nordmalingsområdet. Bland annat passerades Tallbergsbroarna, känt från reklamfilmerna för Gevalia. De flesta känner väl igen reklamen ”När du får ett oväntat besök”. Endast 20-25 bilar genomförde detta rally eftersom så många hade avvikit på grund av det ihållande regnvädret.
Under detta rally hade man, som tävlingsuppgift, att samla bokstäver och sedan bilda ett ord av dessa. Ingen lyckades klura ut ordet utan priserna fick lottas ut. Ordet som bokstäverna bildade kan tyckas vara lätt eftersom hela dagen tillbringats i Olofsfors vilket är ett JÄRNBRUKSSAMHÄLLE
Under åren har biltidningen Klassiker varit med som samarbetspartner vilket vi är glada för. För andra året var representanter från tidningen Klassiker med på träffen. I år var det Fredrik Nyblad och Johan Olander som var med och bevakade träffen. Kan nämna att Fredrik har en unik bil, den enda Volvo 165 som tillverkats.
Till nästa år får vi ta till oss att vara beredda så att vi har ett större antal funktionärer och större bilparkering.
Väl mött nästa år med hopp om sol hela dagen!
/Lennart Hellman
Två nya hedersmedlemmar i Svenska Volvo P1800-klubben
Enligt 7§ i stadgarna för Svenska Volvo P1800-klubben kan person som i mycket stor utsträckning arbetat för Svenska Volvo P 1800-klubbens främjande och/eller syften av föreningsstämman utses till hedersmedlem i klubben. Vid föreningsstämman i Nyköping den 1 juli 2017 utsågs, på förslag av styrelsen, Kenneth Collander och Mats Westerman till hedersmedlemmar. De tog emot plakett och blommor under applåder från stämmodeltagarna och tillönskades fortsatt framgång i forskningsarbetet om P1800-bilens historia. Förhoppningsvis kan resultatet av Kenneths och Mats fortsatta arbete leda till ett resultat som presenteras inför klubbens 40-årsjubileum år 2019.
”Kenneth Collander och Mats Westerman, er forskning som bland annat lett till boken ”P 1800-från idé till prototyp och produktion” är grundad på ett passionerat intresse och stort tekniskt kunnande. Ni har också visat unik förmåga att ur stora företags arkiv ta fram fakta och att genom personliga kontakter med P 1800-bilens pionjärer verifiera dessa. I ett akademiskt sammanhang skulle er bok ha varit väl godkänd som en doktorsavhandling inom ämnet teknisk industrihistoria. Nu får ni nöja er med att vara ”doktorer” dvs. hedersmedlemmar i Svenska Volvo P 1800-klubben.
Svenska Volvo P 1800-klubbens årsmöte 2017 har beslutat utse er till hedersmedlemmar.”
Hans Hellerstedt, Ordförande Svenska Volvo P 1800-klubben
Det är lördagen den 20 maj och solen lyser härligt då ett antal fina P1800 bilar radar upp sig utanför Hässleholms museum. Det är P1800 träff och bättre väder kan vi inte önska oss.
Efter frukost tar vår inspirerande guide oss runt bland brandbilar från det svenska brandväsendet under nästan 300 år, en samling hästvagnar, folkskolan 175 år och så den stora samlingen av militärfordon från T4 (Skånska trängregementet), P2 (Skånska Dragonregementet) och PB8 (Skånska dragonbrigaden).
Efter denna intressanta guidning är det dags att sitta upp i bilarna och åka till Vannaröds slott strax söder om Hässleholm för lunch. Vi får dagen till ära parkera i parken vid slottet. Slottet har sina anor från 1880-talet då Christian Barnekow lät uppföra byggnaden. Han var i direkt nedstigande led släkt med Christian IV. Sedan 1952 ägs slottet av Sösdala Bygdegårdsförening.
Mätta efter lunchen fortsätter vi turen på fina små skånska vägar kantade av bokskog i sin underbara skira grönska.
Nu händer det som man inte vill ska hända. En av deltagarna får problem med sin bil som slutar att ladda. Vi stannar vid en gård ute på landet och lite tur ska man ha. Där finns ett laddat batteri som två vänliga bröder lånar ut.
Framme vid Tykarpsgrottan är det först kaffe med en hallongrotta. Efter fika tar guiden oss ner 12 m under marken till behagliga 8 grader. Tykarpsgrottan är inte en grotta utan en kalkstensgruva. När bönderna hade mindre att göra under vinterhalvåret fick drängar och pigor bryta kalksten. Kalkstenen bröts med hammare, kilar och hackor i block av männen och kvinnorna bar upp kalkstenen där oxspann väntade. Brytningen påbörjades under 1700-talet och upphörde 1888. Kvar finns en mystisk värld av gångar och pelarsalar. Scener ur Ronja Rövardotter, Kullamannen och tv serien snapphanar är inspelade i gruvan.
Under vinterhalvåret flyttar en mystisk varelse in i gruvgångarna. Det är åtta olika arter av fladdermöss som söker skydd från kyla och buller ovanför.
I en av gångarna finns en annan liten varelse, tomten och kryper man in där kan man önska sig något men inte säga sin önskan. Har man varit stygg stängs man in i gången och kommer ut först nästa år.
Väl uppe från gruvan kan vi konstatera att alla våra P1800 vänner har varit snälla.
Efter ett kort avslut skingras vi för den här gången men vi ses nästa år igen.
Skånegänget
Text och foto: Annelie Ahlman
Dagen kunde ha börjat bättre! Hällande spöregn från Jönköping till Norrköping under min resa från Göteborg.
Väl framme i Nyköping hade regnet övergått i småduggande så det kunde ju ha varit sämre också… Under fredagseftermiddagen anlände de drygt träffdeltagarna efter hand och bilarna fick möjlighet att ställas upp framför hotellets entré. Över 40 bilar utgör en riktigt pampig syn!
Efter härligt högljutt mingel och välkomstdrink hälsade Per Swartling alla välkomna och en gemensam tvårätters middag intogs.
Ett utförligt reportage är på gång så återkom till denna sida senare….
/Ulf Selstam
Här under kommer vi att lägga in de bilder från sommarträffen som ni medlemmar skickar in till klubben. Använd formuläret för att skicka in DIN bild, gärna med några rader om vad som visas på bilden och kanske några personliga intryck från träffen.
Foto: Ulf Selstam
[divider]
